Den 22 andra december tog Kesk (Offentliganställdas centralorganisation) samtliga sina medlemmar ut i strejk mot ett fackfientligt lagförslag som regeringen lagt fram. Ett 20-tal fackföreningar gick ut i sympatistrejk samma dag då stora delar av sjukvården och undervisningen låg nere.

Razzian tros vara ett svar på strejken. Regeringen vill skapa ett ”rädslans imperium” där enbart regimvänliga fackföreningar tillåts, konstaterar facket.

– Razzian är ett led i en genomtänkt strategi att göra sig av med självständiga fackförbund, säger Kesk-ordföranden Lami Özgen. Men inga repressalier kan få oss att backa från vår kamp för grundläggande fackliga rättigheter.

I början av december dömdes 25 företrädare för Kesk till sex år och tre månaders fängelse var. Bland de dömda finns även Lami Özgen. I väntan på ett avgörande i Högsta domstolen slipper han sitta i fängelse.

Förundersökningen bygger uteslutande på olagliga telefonavlyssningar där polis och åklagare gör godtyckliga tolkningar av samtalen och anklagar facket för ”terrorverksamhet”.

När de fackliga företrädarna talar om sina olika avdelningar tolkas detta av säkerhetspolisen som ett kodat språk. Avdelningarna påstås vara ”underjordiska celler” och diskussioner om fackliga utbildningar sägs handla om ”omstörtande politisk verksamhet”.

– Det rör sig om en politisk rättegång, där åklagarna använder all sin fantasi för att hitta på olika brottsrubriceringar, förklarar Lami Özgen.
LO och TCO har i ett protestbrev till den turkiska regeringen krävt att domarna återkallas.
Facken konstaterar att de långa fängelsestraffen är ett angrepp mot demokratin och en allvarlig kränkning av de internationella konventioner som Turkiet anslutit sig till.

– Domarna är ett bedrövligt exempel på såväl juridiska trakasserier av medlemmar i Kesk som missbruk av landets rättsväsende för att tysta Turkiets arbetare. De illustrerar tyvärr ett hårt antifackligt förtryck som de turkiska landsorganisationerna tvingats att leva under, skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin till den turkiske premiärministern Tayyip Erdogan.

Kesk är en av tre centralorganisationer för tjänstemän och har cirka 232 000 medlemmar. Regerings lagförslag innebär bland annat att enbart den största arbetstagarorganisationen inom ett avtalsområde får teckna kollektivavtal. Övriga förbund får vara med i förhandlingarna, men har inget beslutanderätt.

Vid konflikt ska frågan avgöras av en elvamanna ”domarkommission”, där fyra ledamöter utses av regeringen och två av de stora regeringsvänliga centralorganisationerna.

I juni, mitt under ölens högsäsong då festivalerna avlöste varandra och ölen flödade, röstade de anställda på Carlsberg i litauiska Klaipeda för att gå ut i strejk. 
De krävde att företaget skulle höja lönerna och skriva på ett nytt kollektivavtal.

Den danska bryggerijätten opponerade sig. De hävdade att de planerade löneökningarna var tillräckliga och att en strejk var olaglig.

Domstolen gick på Carlsbergs linje eftersom en strejk betraktades som samhällsfarlig.

Livsmedelsfacket Trade union of Lithuanian Food Producers (LMP), ordförande anser att domen är ”absurd” då domstolen resonerar att öl är av ett sådant ”vitalt samhällsintresse” att en arbetsmarknadskonflikt inte är tillåten.

– Vi har också rapporterat om ärendet till ILO men har precis fått reda på att regeringen ännu inte skickat något svar till FN-organet, säger Gražina Gruzdienė.

Carlsberg anser att de fackliga avtalskraven är orimliga eftersom lönerna för bryggeriarbetarna redan i dag ligger över genomsnittet i branschen.

Enligt företaget bottnar konflikten i att facket och arbetsgivaren tolkar det avtal som finns på olika sätt. 
Facket kräver att lönerna räknas upp varje år, vilket företaget motsätter sig.

Enligt Eurofound, som är EU:s organisation för att förbättra livs- och arbetsvillkoren, kan utfallet i konflikten få en stor principiell betydelse för arbetsmarknaden i Litauen.

Eurofound skriver att det visserligen har varit flera strejker in utbildningssektorn under perioden 2007 till 2008 men att detta är den första stora konflikten inom den privata tillverkningsindustrin. 
Konflikten har också uppmärksammats av det litauiska advokatsamfundet där en diskussion nu inletts om hur lagarna rimmar med den sociala dialog som landet förbundit sig att tillämpa som medlem i EU.

– Vi tror inte att en reglering kommer att lösa problemen, det är därför vi uppmanar till förbud, säger Luthando Nogcinisa, sekreterare för utbildnings- och sjuksköterskefacket Nehawu i Väst­ra Kapprovinsen.

Foto: Colourbox

Anställningar via bemanningsföretag har spritt sig i Sydafrika de senaste åren. Från att ha varit vanligast inom lantbruks- och byggnadssektorerna använder nu gruvor, affärer och till och med statliga och kommunala institutioner bemanningsföretag.

– Anledningen till att företag använder sig av bemanningsföretag är att de vill komma undan sina skyldigheter under den existerande arbetsrättslagstiftningen, säger Patrick Craven, nationell talesperson för Sydafrikas största fackfederation, Cosatu.

De som anställs via bemanningsföretag får oftast lägre löner än direkt anställda och saknar ofta många förmåner som annars är lagstiftade, som pensionsfonder och studieledighet.

Enligt Loane Sharp, huvudekonom på Sydafrikas största bemanningsföretag Adcorp, har de ingångslöner som företaget erbjuder sina anställda stått helt stilla de senaste åtta åren. ”Vi är ett sätt företag använder sig av för att hålla kostnaderna nere”, skriver han i en artikel. Enligt organisationen AIDC (Alternative information and development centre) utgör detta en löne­minsk­ning på 35 procent när inflationen tas med i beräkningen.

Dessutom är det svårt för fackföreningarna att representera de medlemmar som hamnar i konflikt på sin arbetsplats.

– Frågan uppstår alltid om vem arbetsgivaren är – är det den verkliga arbetsplatsen, eller är det bemanningsföretaget? Arbetsgivaren är inte klart definierad, säger Luthando Nogcinisa.

Att organisera personer anställda i bemanningsföretag är också mycket svårt, enligt facken. De byter ofta arbets­plats och är anställda på korta kontrakt som kan avbrytas när som helst. Och facken är beroende av att arbetsgivaren drar av fackavgiften direkt från lönen – denna administrativa uppgift vägrar de flesta bemanningsföretag utföra.

– Jag skulle hävda att vi inte har några medlemmar som arbetar för bemanningsföretag, just på grund av dessa svårigheter, säger Luthando Nogcinisa.

För närvarande pågår förhandlingar i institutionen Nedlac, där represen­tanter för regering, företag och arbetare beslutar om ändringar i arbetslagarna.

I sista hand stöder facket Cosatu de förbättringar som föreslagits, men federationen ansökte ändå tillsammans med den mindre fackliga federationen Nactu om att få strejka i oktober för att få styrka bakom sitt krav om ett förbud för bemanningsföretag. Eftersom förhandlingarna fortfarande pågår avslogs ansökan.

– Detta är en fråga som fackens medlemmar känner väldigt starkt för, så det är svårt för facken att kompromissa. Vilket betyder att om vi hade kunnat strejka tror jag att vi hade fått massivt stöd, säger Patrick Craven.

Linn Hjort

Prinsen av Qatar har köpt Parisklubben PSG. Och i flera veckor har det ju ryktats om att DB kanske skulle dyka upp där. Till en månadslön på 800 000 euro (586 gånger den lagstadgade minimilönen)!

Medan gubbarna suckar högljutt över fotbollsstjärnors överdimensionerade inkomster, snor jag runt på marknaden med min dramaten. Snart skevar hjulen under tyngden av grönsaker och charkvaror från odlare och uppfödare i grannskapet. Det smakar bra. Och känns bra.

Inga onödiga mellanhänder i form av mäktiga butikskedjor pressar ner priserna. Och inga onödiga energikrävande transporter.

Till på köpet uppför jag mig uppenbarligen som en god medborgare.

”Made in France” eller ”Fabriqué en France” lovordas nu av politiker från vänster och ut på den mesta högerkanten.  Med ens är det väldigt trendigt med EKONOMISK PATRIOTISM.

Begreppet är inte nytt, och kan ju stå för olika saker, men den här gången handlar det om oss konsumenter.

Arbetslösheten har inte varit så hög sedan -99. Och nu ska vi helst köpa hemmatillverkat för att åter­indust­rialisera Frankrike.

Samtidigt slår vi ju ett slag för tillverkningsmetoder som är någorlunda respektfulla mot folk och fä, och löner som gör att man slipper svälta.

”Tänk på framtiden och köp franskt.” Så självklart, enkelt och bra. Eller hur?

(Ni kan förstås byta ut mot ”köp svenskt”.)

Ändå kan jag inte låta bli att känna av en bitter bismak.

Ibland är det ju tyvärr svårt att veta om vissa politiker egentligen själva tror på vad de säger.

(Inför vårens nationella val fjäskas det en del med arbetargruppen, som riskerar att drabbas hårt av denna nya krisomgång.)

Problem 1: Om det nu är ganska lätt att spåra ursprunget till morötterna i min dramaten är det betydligt svårare när det gäller många hel- eller halvfabricerade varor, som säljs i butikerna.

Problem 2: Tyvärr är det kanske industriarbetaren, som har förlorat jobbet, som är glad över att kunna hitta billiga (utlandstillverkade) köpobjekt i butikerna …

Problem 3: Är det konsumenternas beteende som är den främsta orsaken till industrinedläggningar?

Dessutom är ju utländskt kapital alltid välkommet. Här har föreståndare för lyxiga butiker i Paris kvittrat ikapp över att de kanske skulle få Victoria Beckham som granne, och presumtiv stamkund.

Alla behöver ju inte vända på slantarna.

– Complètement démesuré! (Totalt hejdlöst!) säger gubbarna, och jag pilar vidare med varuvagnen.

FOTNOT: Det senaste beskedet till fotbollspublik och Parishandlare är att David och Victoria Beckham tills vidare stannar i Los Angeles.

Anna Trenning-Himmelsbach
Frankrike

Nike går med på att betala cirka 4500 arbetare för utebliven övertidsersättning.

– Beskedet sänder en chockvåg genom den indonesiska arbetarrörelsen, sa Bambang Wirahyoso National, ordförande för fackförbundet Serikat Pekerja National (SPN), efter företagets besked.

– Det här är bara början. Nu ska vi intensifiera kampen för att få ersättning för alla anställda som tvingas jobba övertid utan att få ersättning, sa han i en fortsatt kommentar till BBC.
Andra skomärken, som Adidas och Puma, kan i framtiden få svårare att värja sig mot fackliga krav om ersättning.

Förhandlingarna mellan SPN och Nike har dock varit segdragna.

I elva månader har parterna diskuterat lönevillkoren på Nikes underleverantör, fabriken PT Nikomas i staden Serang.

Efter uppgörelsen gjorde Nike ett uttalande där de lovade att i framtiden övervaka arbetsvillkoren på fabriken.

Facket uppger att de är mycket nöjda med uppgörelsen trots att underleverantören var skyldig de anställda betydligt mer än den miljon dollar som Nike ska betala.

– Fabriken har under 18 år tvingat anställda att jobba övertid utan betalning. Men den indonesiska lagstiftningen gör att vi endast kan begära ersättning för de senaste två åren, sa fackets ordförande.

Att ett internationellt skoföretag nu betalar för att underleverantören inte ersatt de anställda för deras övertid bedöms som en principiellt viktig seger. Underleverantörer och internationella skomärken kan i framtiden inte räkna med gratis övertidsarbete från de anställda.

• Indonesiskt fack lär organisering av IF Metall

Sedan två år tillbaka ska ILO:s expertkommitté granska ifall Sverige, efter Lavallagen, bryter mot ILO:s konventioner 87 och 98. Dessa handlar om fackets rätt att organisera sig och förhandla fram avtal.

Redan för två år sedan krävde ILO en redogörelse från regeringen som värderar konsekvenserna av bland annat Lavaldomen. Då var dock den svenska regeringen så sen med sitt svar att ILO inte kunde ta upp fallet.

För en månad sedan, i december, var det dags att återigen ta upp ärendet.

Denna gång kom regeringen med ett tiosidigt svar. Enligt ILO var det dock otillräckligt. 
”Det saknas tillräcklig information” för att kunna göra en bedömning uppger FN-organet och skjuter därför upp granskningen igen.

– Vi är minst sagt upprörda. Det är bedrövligt hur Sveriges regering ser på sina internationella åtagande och lämnar undermåliga svar. Det verkar vara en sorts filibustertaktik, där regeringen vill fördröja expertkommitténs granskning, säger Keth Tapper, LO:s internationella enhet.

ILO kräver nu att Sverige senast den 1 september i år kommer in med ett fylligt svar.

Syftet är att öka matförlusterna för möbeljätten, skriver Dagens industri.

– Med sådana priser måste man betrakta Ikea som en socialtjänst — och jag agerar därefter. Därför bjöd vi 200 hemlösa på middag hos Ikea. Vi samlade upp dem i bussar och körde ut dem dit, säger Yvan Roque, ordförande i Horeca, Bryssels hotell- och restaurangnäring till DI.

Bussandet av hemlösa till Ikea kommer enligt honom att fortsätta tills dess att Ikea informerar sina kunder om att maten säljs med förlust i syfte att öka möbelförsäljningen.

Den gick ned från 6,9 procent månaden före, visar säsongsjusterad federal statistik från Tysklands arbetsmarknadsdepartement.

Antalet arbetslösa i Tyskland har därmed minskat med 22 000 personer till 2,89 miljoner personer.

Enligt partiorganet Granma får bland annat alla snickare, reparatörer och låssmeder lämna staten och starta eget från den 1 januari 2012. De får själva sätta priser på sina tjänster, men ska betala lokalhyra, och naturligtvis skatt, till staten.

President Raul Castro understryker dock att detta inte innebär något fjärmande från socialismen utan snarare en uppdatering av den socialistiska modellen. Regeringens förhoppning är att privatiseringen ska stimulera landets katastrofala ekonomi.

De ekonomiska reformerna får också stöd av landets enda tillåtna centralorganisation, CTC, vars styrelse utsetts av Kommunistpartiet.

”Vår stat varken kan eller bör fortsätta att upprätthålla företag med för stora arbetsstyrkor eller acceptera förluster som tynger ekonomin. Det är kontraproduktivt, ger upphov till dåliga vanor och skadar arbetsprestationerna”, sade CTC i ett uttalande när Raul Castro lanserade sin reformlinje förra våren.

Målet är att 40 procent av arbetskraften ska vara sysselsatt utanför den statliga sektorn 2016. Förra året var den andelen runt 10 procent.

Kuba ska göra sig av med en miljon statliga jobb inom en femårsperiod. De som blir av med jobben får inte behålla en del av lönen, som hittills, utan ska klara sig genom att skapa egna jobb.

Många statliga verksamheter och hälften av den odlingsbara jorden ska lämnas över till privata småföretag eller omvandlas till kooperativ. Vissa företagare får också anställa andra än egna familjemedlemmar.

Sedan Sovjetblockets kollaps i början av 1990-talet har de oberoende facken blivit en viktig del av den växande demokratiska rörelsen på Kuba. Men deras medlemmar, liksom övriga regimkritiker, avskedas från sina jobb, fängslas eller tvingas lämna landet.

Knappt 5 miljoner av Kubas 11,5 miljoner invånare är arbetsföra. Staten kontrollerar 95 procent av ekonomin.

– Vi vill varna regeringen, säger Keskordföranden Lami Özgen till LO-Tidningen. Syftet med den nya lagen är att ta ifrån självständiga fackförbund rätten till kollektivavtal, något som vi aldrig kommer att acceptera.

Kesk är en av tre centralorganisationer för tjänstemän i offentlig sektor och har cirka 232 000 medlemmar. Största medlemsorganisationen är Lärarförbundet Egitim-Sen. Också ett tiotal fackförbund inom vård och service har beslutat att gå ut i strejk mot lagförslaget på onsdag, då stora delar av sjukvården och undervisningen kommer att ligga nere.

I en folkomröstning om en delvis ny författning hösten 2010 fick offentlig anställda i Turkiet för första gången rätten att teckna kollektivavtal. Men det råder fortfarande strejkförbud för anställda i offentlig sektor.

Hur avtalsförhandlingarna får gå till i praktiken ska nu regleras i en särskild lag.

Om lagförslaget går igenom får enbart den största arbetstagarorganisationen inom ett avtalsområde teckna avtal. Övriga förbund får vara med i förhandlingarna, men har inget beslutanderätt. Vid konflikt ska frågan avgöras av en elvamanna ”domarkommission”, där fyra ledamöter utses av regeringen och två av de stora regimvänliga centralorganisationerna. Kommissionens beslut är bindande för parterna.

Samma proportioner gäller också själva avtalsförhandlingarna, där arbetsgivaren och de regimvänliga förbunden har majoritet.

– I praktiken innebär det att avtalsrätten som vi fått via grundlagen tas tillbaka via lagen, säger Lami Özgen.

Egentligen var också folkomröstningen en ren manipulation, berättar han.

– Avtalsrätt utan strejkrätt är inte värt någonting, därför sade vi nej till grundlagsändringarna i folkomröstningen, säger Lami Özgen.

Sammanlagt 22 förbund väntas delta i strejken på onsdag. Deras gemensamma krav på regeringen är bland annat:

– Dra tillbaka lagförslaget. Alla centralorganisationer måste ha både avtals- och strejkrätt.

– Stoppa arresteringarna av fackliga företrädare.

– Lika lön för lika arbete, och lönepålägg i kronor i stället för procent.