65-åringen sökte två utlysta tjänster som utbildare hos Göteborgs fotbollsförbund. Trots att han är idrottslärare och har lång erfarenhet som spelare, tränare och ledare för olika fotbollslag kallades han inte till intervju. Tjänsterna tillsattes i stället med andra sökande som var mindre meriterade.

Förbundet uppger att beslutet fattades utifrån en policy som innebär att man avslutar alla anställningar vid 67 år. Mannen skulle alltså hinna jobba i två år, vilket förbundet anser skulle bli för kortsiktigt. Enligt förbundets ”långsiktighetskriterium” ska en anställd vara kvar minst sex men gärna tolv år eller längre.

Själv uppger 65-åringen i sin ansökan att han fysiskt och intellektuellt är i god form och att han inte har för avsikt att gå i pension inom överskådlig framtid.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att 65-åringen därmed utsatts för åldersdiskriminering och yrkar 200 000 kronor i skadestånd, numera kallad diskrimineringsersättning.

– Vi hoppas att målet kommer att klargöra i vilken utsträckning arbetsgivare kan utestänga äldre personer från arbetsmarknaden redan innan de fyller 67 år, säger Anders Wilhelmsson, jurist vid DO som för mannens talan.

Sedan den nya diskrimineringslagen trädde i kraft 2009 har 800 anmälningar om åldersdiskriminering kommit in till DO. Två tredjedelar av anmälningarna rör arbetslivet.

Men det är första gången som åldersdiskriminering i samband med 67-årsregeln i anställningsskyddslagen blir ett fall för domstol.

Avtalskraven gäller nya löner och anställningsvillkor för 6 500 kommunalare som jobbar i privata assistansbolag. Humana, Frösunda och Team Olivia är de största.

Delade turer blir fler även inom personlig assistans. Det är en följd av Försäkringskassan tuffare prövning av rätten till assistansersättning. Det är inte ovanligt att rätten dras in under några timmar mitt på dagen. Följden blir att assistenten får en påtvingad ledighet. Kommunal begär att assistenten ska få betalt för den tiden.

Kommunal upprepar ännu en gång det gamla kravet på att privatanställda i skattefinansierad verksamhet ska ha samma meddelarfrihet som offentligt anställda. Det innebär meddelarfrihet och meddelarskydd, det vill säga förbud mot att forska efter källan och förbud mot att utsätta källan för repressalier.

De flesta personliga assistenterna i privata bolag är timanställda. Nu kräver Kommunal att de ska få minst en månads uppsägningstid och att de ska få tillägg till föräldrapenningen i 180 dagar. Ytterligare ett krav är att assistenterna ska få betalt för varje påbörjad halvtimme.

Lönekraven är de samma som i LO-samordningen. Minst 860 kronor mer i månaden och en hundralapp extra i en jämställdhetspott. Lägstalönerna ska höjas med minst 860 kronor.

Foto: Pontus Lundahl

– Månaderna helt utan inkomst har varit hårda. Förutom jul- och nyårshelgen har vi flera födelsedagar i familjen så här års, säger Anneli Thörnroth, som hade trott att hon skulle få arbetslivsintroduktion igen när hon blev utförsäkrad för andra gången.

När Anneli Thörnroth blev utförsäkrad för andra gången fick hon inte delta i Arbetsförmedlingens program för utförsäkrade på nytt. Nu står hon helt utan inkomst.

– Min handläggare på försäkrings­kassan tappade hakan. Hon hade också trott att jag skulle få delta i arbetslivsintroduktionen en andra gång, säger Anneli Thörnroth.

Anneli Thörnroth, som bor i Motala och har arbetat som vårdare, plågas sedan många år av värk i rygg, händer, fötter, höfter och bäcken. Hon har inte kunnat arbeta på heltid sedan 1998, och periodvis inte heller på deltid.

Den 31 mars 2011 tog den tidsbegränsade sjukersättning som hon hade haft på deltid slut. Anneli Thörnroth började i arbetslivsintroduktion, Arbetsförmedling­ens särskilda program för utförsäkrade.

Meningen var att hon skulle delta i programmet på 75 procent, och försöka arbeta de övriga 25 procenten.

– Jag är tjurskallig och fortsätter tills jag faller ihop, säger Anneli Thörnroth. Fram till början av maj gick det. Då blev jag liggande. Jag kom inte ur soffan.

Anneli Thörnroth sjukskrev sig på de 25 procent hon skulle ha arbetat. Medan hon låg hemma tickade tiden i ­arbetslivsintroduktion på. I början hoppades Anneli kunna komma till­baka efter någon vecka, men det gick inte.

När de tre månaderna i programmet var över och Anneli inte hade blivit bättre vände hon sig till försäkringskassan.

– Jag trodde att jag skulle påbörja en ny sjukperiod.

Men eftersom Anneli Thörnroth hade arbetat på deltid, varvat med sjukpenning när hon var för dålig för att jobba, hade hon redan en påbörjad period med sjukpenningdagar som hon fick fortsätta.

Den 10 november 2011 tog dagarna slut. Anneli Thörnroth blev ett le­vande bevis på att man kan bli utförsäkrad två gånger inom loppet av mindre än ett år. En gång då sjukersättningen tar slut, och en gång när sjukpenningdagarna är förbrukade.

Det är nu den verkliga kall­duschen kommer. Arbetsför­med­ling­en i Motala ger beskedet att man bara kan delta i arbetslivsintroduktion en gång. Därmed rycks grunden för Annelis försörjning undan.

Anneli Thörnroth kan förstå hur arbetsförmedlingen resone­rar. Under arbetslivsintroduktio­nen ska deltagarens eventuella arbetsförmåga och möjligheter att delta i andra program utredas. När arbetsförmedlingen (som i Annelis fall) har bedömt att personen inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande, utan ska tillbaka till sjukförsäkringen, är möjligheterna inom arbetslivsintroduktionen uttömda.

– Men jag hann ju aldrig bli färdigutredd, säger Anneli Thörnroth.

Allt arbetsförmedlingen kunde erbjuda var en praktikplats. Och den skulle Anneli Thörnroth inte klara. Trots att hon tar morfin kan hon inte sitta mer än tio, femton minuter per dag. Inte stå upp läng­re stunder. Inte sköta sin hygien själv.

– Jag bad att få min arbetskapa­citet utredd, berättar Anneli Thörn­roth.

Det sa arbetsförmedlingen ja till. Under tre dagar i mitten av december skulle Anneli prova olika uppgifter fyra timmar per dag. Hon skickades hem efter en och en halv timme den första dagen, helt slutkörd. Den sista dagen kunde hon bara vara med en timme.

Även så få timmars ansträng­ning försämrade Annelis hälsa ytterligare.

– Jag hade just börjat trappa ner morfindosen, men under kart­läggningen fick jag öka den till maxnivån direkt. Först nu kan jag minska den igen.

Då hon varken kunde få sjukpenning eller ta praktikplatsen blev Anneli Thörnroth helt utan ersättning.

– Socialen räknade ut att hus­hållet, som består av två vuxna plus en 16-åring och en 19-åring, hade 12 000 kronor i månaden efter skatt att leva på. Det var precis tillräckligt för att vi inte skulle få socialbidrag, berättar Anneli Thörnroth.

– I somras sålde vi bilen. Tack vare de 30 000 kronor det gav har vi klarat oss. Men snart är de peng­arna slut.

• Dubbla besked om reglerna

Av regeringens förordning om arbetslivsintroduktion framgår inte om det är möjligt att få en andra period med arbetslivsintroduktion när man blir utförsäkrad för and­ra gången.

– Att det inte går är en tolkning som Arbetsförmedlingen i Motala har gjort, säger Angelin Olsson De Groat, som har undersökt reglerna på uppdrag av Anneli Thörnroths fackförbund Kommunal.

– Kruxet är att Arbetsförmedlingen inte har givit någon motivering. Vi har begär ett skriftligt beslut, men ännu inte fått något. Därmed kan vi inte överklaga och reda ut om Arbetsförmedlingens tolkning är riktig.

För att bringa klarhet har Ange­lin Olsson De Groat kontaktat avdelningen kundrelationer på Arbetsförmedlingen, och fått beskedet att man generellt bara kan få arbetslivsintroduktion en gång. Då arbetsförmedlingen har utrett den försäkrade och funnit att hon inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande, utan ska tillbaka till sjukförsäkringen för medicinsk vård och rehabilitering, har arbetsförmedlingen gjort sitt. Bara i de undantagsfall där individen blivit friskare kan en andra arbetslivsintroduktion bli aktuell.

Lars Breil vid kundrelationer på Arbetsförmedlingen bekräftar i ett mejl till LO-Tidningen:

”Då programmet främst är en introduktion till och förberedande för annat arbetsmarknadspolitiskt program kan en person delta i programmet endast en gång. Om någon redan deltagit på grund av att dagarna med sjukpenning tagit slut och därefter också förbrukat tid med tidsbegränsad sjukersättning får anvisning till något annat program göras, men endast efter en arbetsmarknadspolitisk bedömning.”

Men via Arbetsförmedlingens press­tjänst meddelar Henrietta Stein, chef för enheten rehabilitering till arbete, att det visst går att få arbetslivsintroduktion mer än en gång. Beskeden går alltså isär.

– Ganska många kan hamna i samma situation som Anneli Thörnroth, säger Angelin Olsson De Groat.

Inger Hjärtström, ombudsman vid Kommunal, berättar att fler medlemmar är på väg att utförsäkras för andra gången.

– Det läge Anneli Thörnroth hamnat i är förskräckligt. Det är ett kallt samhälle.

– Vi diskuterade saken på LO-styrelsen i måndags, berättar Hans Tilly, ordförande i Byggnads. Det slutade med att vi skulle gå igenom vad ett svenskt deltagande i europakten betyder – och sedan ta ställning på nästa styrelsemöte.

– Därför blev jag mycket förvånad när Wanja Lundby-Wedin i LO:s namn ger ett kraftigt stöd för pakten.

6F består av Byggnads, Seko, Transport, Elektrikerna, Fastighets och Målarna. De går i dag ut och kritiserar Lundby-Wedins pressmeddelande från i tisdags.

– Vi vill göra alla medvetna om att de skrivningar som är aktuella kan vara en smygväg in i själva eurosamarbetet, säger Hans Tilly.

Han och de andra 6F-ledningarna hävdar att Sverige måste kräva ett formellt undantag från att införa euron – i ett särskilt protokoll. Det har Danmark och Storbritannien, som därmed har försäkrat sig om att de slipper euron.

– Jag har uppenbarligen gjort fel bedömning, vi har olika uppfattning om europakten är en köksväg in i euron, säger Wanja Lundby-Wedin till Kommunalarbetaren.

Hon har tidigare aldrig upplevt att ett eller flera LO-förbund öppet tar avstånd från vad hon har uttalat i sakfrågor.

– Näe, vi har inte tagit upp saken direkt med Wanja, säger Hans Tilly. Vi gick direkt till medierna, på samma sätt som hon gjorde med sitt uttalande.

Wanja Lundby-Wedin håller med honom om att LO:s styrelse inte har fattat något formellt beslut i frågan.

– Men jag redogjorde i styrelsen för min uppfattning och ingen sa emot även om det fanns farhågor för att en svensk anslutning riskerar att bli en köksväg in i euron, säger hon till KA.

Hans Tilly hoppas att uttalandet från 6F ska öppna ögonen på Socialdemokraterna i riksdagen och få dem att kräva ett särskilt protokoll för att gå med på svenskt deltagande i europakten.

– Och i första hand är kritiken riktad mot regeringen, säger han.

– Man tar bort valfriheten när möjligheten att välja kommunen försvinner, säger Marina Fasth, huvudskyddsombud på Kommunals sektion 15 i Sundsvall.

För de personliga assistenterna lär privatiseringen leda till sämre villkor. Orsaken är att kollektivavtalet är kommunalt anställda är bättre än avtalet för privat anställda. Sex extra semesterdagar efter 40 års ålder, kortare arbetsvecka – 37 timmar i stället för 40 och bättre ersättning vid jour är några exempel.

Runt 250 personliga assistenter i Sundsvall och 180 personliga assistenter i Falun berörs. Assistenterna i Falun har ett lokalt avtal som är bättre än det centrala. I Falun räknas all jourtid som arbetstid, mot halva jourtiden i det centrala avtalet.

– Medlemmarna är oroliga – både för egen del och för brukarna. Det är tryggare med kommunen, säger Malin Ragnegård, ordförande i Kommunals sektion i Falun och fortsätter:

– Kommunen är villigare än ett privat företag att skjuta till pengar om det finns behov som statsbidraget inte täcker. Medlemmarna har förmånligare avtal och känner att kommunen är en trygg arbetsgivare. Många vill stanna kvar i kommunen.

Sundsvall räknar med att spara in fem miljoner kronor när assistansen läggs ut på entreprenad. Falun ska spara in hela 21 miljoner kronor.

– Som politiker har vi ett ansvar för att förvalta kommuninvånarnas pengar på bästa sätt, säger  socialnämdens ordförande Renée Andersson (S).

Kommunfullmäktige i Falun fattar beslut om den personliga assistansen den 8 mars. Falun styrs av de rödgröna. V säger nej, MP har inte bestämt sig men Socialdemokraterna kan driva igenom privatiseringen med stöd av de borgerliga.

Sundsvall styrs av en borgerlig majoritet. Socialnämden har sagt ja till privatiseringen. Ärendet ska upp i kommunstyrelsen om ett par veckor.

I morgon, fredag, förhandlar Kommunal om den personliga assistansen i Falun. Malin Ragnegård räknar med att det slutar i oenighet och följs av en central förhandling.

För ett par sedan manifesterade Kommunal på Stora torget i Sundsvall i protest mot privatiseringen. Några förhandlingar har inte inletts än. Majoritetens mål är att upphandlingen ska vara klar i slutet av året.

Om ingen uppgörelse nås bryter strejken ut den 14 februari, alltså när sportlovet börjar på vissa håll.

– Vi får titta på att hitta andra alternativ för att minimera skadan för resenärerna, säger Apollos presschef Kajsa Moström.

Hon hoppas förstås att parterna ska lösa konflikten innan dess. Men om inte:

– Vi har tid på oss att hitta annan flygkapacitet.

Normalt sett köper Apollo flygningar av Novair, ett av de strejkvarslade flygbolagen, men även av andra som exempelvis SAS som inte berörs av konflikten.

Unionen motiverar beslutet med att arbetsgivarna säger nej till kravet på ett stopp för möjligheten att planera in arbetspass på upp till 60 timmar per sjudygnsperiod.

”Unionens medlemmar har rätt till arbetstider som inte riskerar hälsan, som gör det möjligt att få en balans mellan arbete och privatliv och återhämtning mellan arbetspassen”, skriver Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Unionen kräver att maxarbetstiden ska regleras till 42 timmar per rullande sjudagarsperiod. Men arbetsgivarorganisationen Transportgruppen anser att det emellanåt behövs utföras arbete utöver 42 timmar per vecka eftersom charterbolag ofta flyger till långväga destinationer.

I kronor räknat blir det i genomsnitt 687 kronor mer i månaden. Leena Kyhlros som är ansvarig för Tekoavtalet på IF Metall säger att det blev som förväntat. Nivåerna är i takt med avtalen som tecknades i höstas inom industriavtalet.

– Det är klart att jag skulle ha velat ha mer pengar, men det vill väl alla. Nu är märket satt på den här nivån och då får man vara nöjd med det, säger hon.

Den största förändringen i avtalet är att det går från att vara ett timlöneavtal till att reglera månadslöner. En partsgemensam arbetsgrupp har jobbat med förändringen under förra avtalsperioden och det har givit resultat.

– Det känns bra att få månadslönen även i avtalet eftersom 80 procent av de anställda redan går på månadslön, säger Leena Kyhlros.

Avtalet som tecknats med Teko, Sveriges textil- och modeföretag gäller 2 800 medlemmar inom IF Metall. Det börjar gälla den 1 mars i år och löper ut den 31 mars nästa år.

Genom att samköra ett register över 260 000 anställda i byggbranschen med slutenvårdsregistret har forskarna vid Yrkes- och miljömedicin samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin kunnat identifiera personer som vårdats på sjukhus för diskbråck.

Resultaten visar att det finns en ökad risk för diskbråck hos de flesta yrkesgrupper i byggbranschen. I vissa grupper är risken nästan fördubblad.

Bland golvläggare, rörmokare, murare och maskinförare beror vart tredje fall av diskbråck på jobbet.

De viktigaste orsakerna är tunga lyft och vridna arbetsställningar, och majoriteten av de drabbade är mellan 30 och 49 år.

Diskbråck innebär att den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor börjat bukta ut och klämma mot nerverna, vilket gör ont. Diskbråck i ländryggen kan ge en smärta som strålar ut i benet, även kallad ischias. Uppskattningsvis orsakas fem-tio procent av alla akuta ryggbesvär av ett diskbråck.

Totalt har 30 personer fått besked om förändring: 20 blev av med jobben och 10 har fått möjlighet att arbeta på andra glasblåserier inom företaget. Omkring 20 blir kvar på glasmåleriet.

– Det är mycket tungt, säger Anders Andersson som är IF Metalls klubbordförande på Åfors glasbruk.

I går fick de anställda gå in en och en till ledningen för att få sina besked, och stämningen är fortfarande låg.

– Det är svårt att känna sig glad över att ha jobbet kvar, det var ju så många som fick gå. Vi har varit ett bra gäng, så det är ganska jobbigt. Just nu snurrar det bara i huvudet, det är mycket frågor som måste lösas, rent fackligt, så att allt går rätt till, säger han.

Åfors ingår i Orrefors Kosta Boda som ägs av New Wave Group AB. Koncernen har tidigare aviserat om neddragningar.

– Hela glasbranschen genomgår en kris nu och har gjort det under en längre tid. För att kunna säkra Orrefors Kosta Bodas fortlevnad så måste dessa åtgärder genomföras, sa vd Ann Gustavsson i ett pressmeddelande förra året inför förhandlingarna med facken.

Anledningen till krisen beror, enligt pressmeddelandet, på minskad försäljning och den ekonomiska krisen.

Anders Andersson beskriver det som en epok som riskerar att försvinna. Åfors glasbruk har varit i drift sedan 1876 och har långa traditioner i bygden.

– Mycket av den svenska glasindustrin håller på att försvinna. Det borde finnas ett intresse även utanför Småland för att behålla den här regionens själ.