Polska, lettiska och latinamerikanska skogsarbetare går med i GS. Facket hoppas att fler därmed ska få rätt lön från början – inte först efter ett års tvist.

Under våren och sommaren tar entrerprenörerna inom skogsvården regelmässigt in utländsk arbetskraft, framför allt för att plantera skog och för att röja under kraftledningar – arbeten som passar också för mindre kvalificerad arbetskraft.

Syftet är ofta att pressa arbetskraftskostnaden. Vilket varje år leder till att facket tvingas förhandla och driva rättsliga processer för att få ut rätt löner retroaktivt.

Men i år räknar Roger Johansson, ombudsman vid GS avdelning 14 i mellersta Norrland, med färre fall där han måste jaga in löner i efterhand.

– Vi har haft konstruktiva diskussioner med kraftbolagen Eon och Jämtkraft. De har nu skrivit in i sina upphandlingsdirektiv att externa konsulter, bland dem GS, ska anlitas för att säkerställa att anbuden på skogsröjning är seriösa.

– Kraftbolagen är känsliga för dålig PR. Framåt hösten ska vi ha motsvarande diskussion med ytterligare ett eller två kraftbolag, säger Roger Johansson, som hoppas att samarbetet med Eon och Jämtkraft ska få efterföljare i andra delar av landet.

De nya upphandlingsreglerna har redan fått intressanta effekter. En del entreprenörer har hajat till när de läst dem.

– Företag som vi har haft problem med tidigare ringer oss och frågar: ”Vad tänker ni säga om oss?” Jag svarar att vi inte tänker ta upp gamla tvister, men att vi är uppmärksamma på hur de sköter sig i fortsättningen.

Samtidigt har GS i år märkt en tillströmning av polska, lettiska och latinamerikanska medlemmar. Det gör det lättare för facket att hitta de utländska arbetarna i skogarna och kontrollera deras löner och skyddsutrustning.

– Det är en ny utveckling, säger Roger Johansson. Den har fått en del intressanta effekter. En arbetsgivare ringde oss till exempel och frågade hur mycket under avtal han kunde betala sina thailändare. Hans revisor hade rått honom att ställa den frågan till facket, med hänvisning till att thailändarna betalar lägre skatt i sitt hemland än svenska arbetare.

Fortfarande kämpar GS med en rad långdragna tvister från förra årets skogsvårdssäsong. En gemensam nämnare är att de utländska arbetarna har fått lägre lön och sämre boende än de svenska.

– En del företag har tillämpat tre olika lönenivåer, beroende på nationalitet. Vi får höra argument som ”svensk vandrarhemsstandard måste väl duga, de bor ju i lerhyddor hemma”.