Färre anmäler diskriminering. Förra året gjordes 1 957 anmälningar, vilket innebär en minskning med 25 procent jämfört med året innan. Även anmälningarna i arbetslivet minskar, men inte lika kraftigt.

Förra året anmäldes 856 fall av diskriminering i arbetslivet till Diskrimineringsombudsmannen (DO), vilket innebär en minskning med 14 procent jämfört med både 2010 och 2009.

Tänkbara förklaringar är att arbetsgivarna blivit snällare, att parterna blivit duktigare på att själva lösa diskrimineringstvister eller att arbetstagarna inte litar på DO i lika stor utsträckning.

Annika Höög, ställföreträdande chef på DO:s arbetslivsenhet, kan inte komma på en direkt orsak, men säger:

– Det är möjligt att vi just under 2011 hänvisat fler anmälare till facket. Är man medlem ska man alltid vända sig till sitt fackförbund.

Flertalet av anmälningarna från arbetslivet handlar om etnisk tillhörighet, ålder eller kön. Förra året fanns nästan lika stor andel män som kvinnor bland anmälarna, till skillnad från tidigare år då kvinnorna varit betydligt fler än män.

– Det kan bero på den nya diskrimineringsgrunden ”ålder”, där anmälarna ofta är män, säger Annika Höög.

Anmälningarna till DO har minskat när det gäller samtliga diskrimineringsgrunder, utom en – religion eller annan trosuppfattning.
Men det är anmälningarna om åldersdiskriminering som minskar mest. DO tog emot 153 fall förra året, vilket innebär en minskning med drygt en fjärdedel jämfört med 2010. En del kan förklaras med det stora antalet anmälningar från SAS-anställda 2010 (se nedan).

Anmälningarna från arbetslivet gäller både rekrytering, förhållandena på arbetsplatsen och uppsägning eller avsked. Men det kommer också in anmälningar mot andra än arbetsgivaren, exempelvis mot Arbetsförmedlingen, a-kassan eller facket. Anmälningarna mot fackförbunden gäller oftast resultaten av en förhandling där anmälaren själv skrivit på en överenskommelse, vilket gör det svårt för DO att driva fallet.

Ett annat vanligt fall är att en kvinna berättar att hon är gravid och får sparken.

– Det kan hänga ihop med själva graviditeten, men också med att arbetsgivaren utgår från den framtida föräldraledigheten, säger Annika Höög. I så fall är det både brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen.

Diskrimineringsgrunden kön är vanligast vid anmälningar om lönediskriminering, medan anmälningar som rör rekrytering ofta handlar om etnisk tillhörighet. Anmälaren hävdar att hon eller han inte fått komma på intervju eller inte gått vidare på grund av sitt utländska namn.

Anmälningar från anställda handlar oftast om trakasserier av olika slag samt lönediskriminering på grund av kön eller etnisk tillhörighet. När det gäller sexuella trakasserier är det nästan enbart kvinnor som anmäler. Men fallen är svårutredda eftersom det rör situationer där ord står mot ord.

DO har betydligt större möjligheter att gå vidare med anmälningar om lönediskriminering un­der föräldraledigheten, om an­mälaren fått ett lågt eller inget lö­ne­påslag alls.

Under 2011 avslutades sju fall genom dom i Arbetsdomstolen och 15 fall genom förlikning. Det är en minskning jämfört med 2010 då DO träffade 22 förlikningar.

– Minskningen kan förklaras med det ökade antalet AD-mål, säger Annika Höög. När vi förlikar har vi också tagit ställning till att vi är bredda att gå till domstol med de fallen.