Jag känner inför vissa samhällsfrågor en viss fasa. Inte för att de skulle vara svåra att förklara om man ges tid, utan för att de är så avgörande för hur vårt samhälle kommer att se ut. En av dessa är den numera högaktuella frågan om Gentmodellen, fackligt administrerade a-kassor i föreningsform.

I samhällsdebatten möter man ren okunskap och många underliga argument. Ett vanligt sådant är att det i dag är så många som inte är med i a-kassan och så få som får ersättning att vi därför måste göra den obligatorisk. Då skulle, hävdar man, alla solidariskt vara med och finansiera och alla skulle få ersättning vid arbetslöshet. Här finns två allvarliga missförstånd.

För det första finns det redan i Gentmodellen former av obligato­rium rörande fi­nan­siering och ersättning. Finansieringen sker till större del genom att alla solidariskt betalar genom arbetsgivaravgifterna, oavsett om du är med i en a-kassa eller inte. Och även om du inte är med i en a-kassa så har du rätt till ersättning enligt ett grundbelopp.

För det andra, och mest oroande, finns en felupp­fattning att ett avskaffande av Gentmodellen automatiskt skulle försäkra och ge alla trygghet och ersättning vid arbetslöshet. Detta styrs nämligen inte av huruvida man organiserar arbets­löshetsförsäkringen i frivilliga fackliga a-kassor eller genom ett allmänt obligatorium. Det styrs av de politiskt satta kvalificeringsvillkoren och andra bestämmelser som sedan 2007 försämrats kraftigt. Det skulle därför knappast bli fler som omfattades bara för att man ändrar organisationen av försäkringen.

Däremot skulle ett obligatorium innebära stora negativa konsekvenser för samhället. Det finns tydlig forskning som visar att där Gentmodellen finns är den fackliga organisationsgraden väsenligt högre. För den svenska modellen är en hög organisationsgrad nödvändig. Fackets samhällsnytta består i att via kollektivavtal ge löntagarna rättigheter och skydd mot missbruk. Men det handlar också att se till att detta fungerar i praktiken, och då behövs aktiva medlemmar och förtroendevalda.

Vidare är facket samhällsnyttigt genom förebyggande arbetsmiljöarbete som förhindrar utslagning. I ett större perspektiv är facket vår största folkrörelse som genom sin verksamhet är väsentlig för samhällsfrågor som integration, jämställdhets­arbete, folk­bildning, försäk­rings­information, diskrimi­nering med mera.

Puh, när man tänker på betydelsen facket har för samhället är det nästan så att man baxnar. Det är något som alla de som i högtids­tal hyllar den svenska modellen bör tänka på. En väl fungerande Gentmodell är inte ett egenintresse för facket, utan ett allmän­intresse för samhället.