Partsgemensamma överläggningar är en nyhet i industriavtalet som kommer att prövas för första gången, om industriparterna inte accepterar det slutbud de fått i dag.

I morgon klockan 18 ska industriavtalets parter meddela om de säger ja eller nej till slutbudet från industrins medlare, opo. Om de säger nej löper de gamla avtalen ut vid midnatt på onsdag, och facken kan därmed varsla om stridsåtgärder.

Men det nya industriavtalet innehåller flera mekanismer för att undvika konflikt och nu kan de komma att användas för första gången. Till att börja med kan opo skjuta upp en varslad konflikt ”till dess alla tänkbara möjligheter till en lösning är slutgiltigt uttömda” enligt avtalet. Opo får dock inte skjuta konflikten mer än sju dagar, eller i vissa fall 14 dagar.

Den längre tidsgränsen gäller om en annan nyhet i industriavtalet pågår: De partsgemensamma överläggningarna. Så fort ett avtal löpt ut ska parterna kallas till överläggningar med hela opo-gruppen. Om några av de andra industriparterna redan tecknat avtal ska parterna som misslyckats inte bara redovisa varför de misslyckats utan också motivera varför de inte accepterar samma lösningar som det färdiga avtalet.

Opo ska också inom sju dagar efter att avtalet löpt ut, kalla representanter för de övriga parterna inom industrin, totalt fem fackförbund och 12 arbetsgivarorganisationer, till gemensamma överläggningar om hur avtalet ska kunna slutas.

Partsgemensamma överläggningar ska hållas även om inget avtal blivit klart och om så är fallet kommer samtliga avtalsförhandlingar blir föremål för överläggningarna.

– Hur opo kommer att lägga upp det där får vi se, det har ju inte använts tidigare, säger Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom industrin.

Han tror dock att de partsgemensamma överläggningarna främst kommer att gälla de stora materiella frågorna i avtalen, så som löneökningstakten. Detaljfrågorna som är specifika för varje avtal, kommer troligen främst behandlas med parterna på avtalsområdet.

Om parterna ändå inte kan enas kan en annan nyhet komma att prövas, nämligen slutbudsmedling. Parterna kan besluta att låta en skiljenämnd avgöra en speciell tvistefråga. Skiljenämnden, eller slutbudsnämnden som den kallas, består av fem ledamöter, varav parterna utsett två var och den sista är opo-gruppens ordförande.

Parterna lämnar sina respektive lösningsförslag till nämnden som röstar om vilken lösning som ska gälla och beslutet blir bindande för parterna. Slutbudsmedlingen ska ta högst två veckor och under den tiden råder fredsplikt.

Men även om slutbudsnämnden är en nyhet i industriavtalet har en liknande lösning med en skiljenämnd funnits tidigare. Den har dock aldrig använts, enligt Göran Nilsson, Facken inom industrin.

– Nej. Vi är inte så vana att det blir en situation där det kan bli aktuellt, säger han.

Om det bli aktuellt i år återstår att se, liksom om det blir någon slutbudsmedling. Om drygt ett dygn får vi veta om de nya avtalen hinner slutas i tid.