Teknikföretagen tycker att lönepåslagen är för stora i opos förslag. I stället vill de ha ett lägre påslag och att potten ska vara dipositiv.

– Vi tycker avtalet vi redan har ligger på en klok nivå. Det skulle betyda 3,2 procent på 22 månader. Vi vill också ha en dispositiv pott, eftersom de enskilda företagens konjunktur inte är lika. Med en dispositiv pott kan de lokala parterna på egen hand bestämma om hela potten eller en del av potten ska tas ut, säger Anders Weihe, förhandlingschef hos Teknikföretagen.

Sin uppfattning motiverar arbetsgivarna i Teknikföretagen med den ekonomiska situationen. Med ett sådant påslag skapas förutsättningar för företagen att ta sig igenom krisen, och 22 månader ger företagen tid att planera sin verksamhet.

Anders Weihe säger att det inte handlar om att facket ska ha lokal strejkrätt när potten är dispositiv – utan att en sådan pott bara öppnar för möjligheten att diskutera och låta bli att ta ut hela potten. Och om det ska bli verklighet måste de lokala parterna komma överens.

Även Industriarbetsgivarna och Livsmedelsföretagen (Li) säger nej till det första medlarbudet med motiveringen att löneökningarna är för höga.

– Nu har vi haft 3,2 procent på 22 månader. Vi kan väl fortsätta med den takten men inte mer. Det skulle påverka vår konkurrenskraft, säger Anna Nordin förhandlingschef på Li.

Livsmedelsföretagen är till skillnad från de andra arbetsgivarorganisationerna inte heller nöjda med den föreslagna avtalsperioden.

– För vår del är en avtalsperiod som löper ut sista november olämplig. December är en viktig månad för oss, säger Anna Nordin.

Göran Jacobsson