I förhandlingarna om nya kollektivavtal i industrin återstår framför allt lönen och avtalsperiodens längd att diskutera. I eftermiddag kommer opo att lägga sin första hemställan. Industrins medlare börjar nu på allvar försöka få fack och arbetsgivare att komma överens.

I förra veckan presenterade opo – de oberoende ordförandena – en första skiss och den tog bara upp avtalsperiodens längd. Industrins egna medlare föreslog att det nya avtalet ska löpa på 22 månader med början den 1 februari nästa år. På det svarade arbetsgivarna ja medan facken sa att de inte vill ha ett avtal som går ut en sista november.

Nu är det alltså dags för nästa steg. Klockan 15 i eftermiddag får parterna i industrin det första avtalsförslaget från de oberoende ordförandena.

– Jag förväntar mig ett närapå fullständigt avtalsförslag. I många delar finns redan ett utvecklat partsarbete och jag tror att opo kommer att hänvisa till detta, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Han pekar på att IF Metall och arbetsgivarna kommit långt när det gäller att skapa ett system för utbildning i stället för uppsägning i kristider. Det finns även ett gemensamt arbete om rehabilitering och företagshälsovård. Däremot vet han inte hur opo kommer hantera arbetstidsfrågan, där parterna åtminstone tidigare varit oense.

Facken inom industrin kräver ett lönepåslag på 3,7 procent. Arbetsgivarna har inte givit något konkret lönebud som svar i stället diskuterat det ekonomiska läget. De har hävdat att det är en allvarlig ekonomisk situation i Sverige.

Facken vill ha en avtalsperiod på tolv månader. Facken strävar efter korta perioder, eftersom det då blir fler tillfällen att diskutera lönepåslag.

Ofta vill arbetsgivarna ha långa avtalsperiod för att företagens ekonomi ska vara så förutsägbar som möjligt. Men krisen, som arbetsgivarna ser, gör att de den här gången inte alldeles bestämt säger att avtalsperioden ska vara lång. Och lång brukar som regel betyda tre år.

För arbetsgivarna hänger samtidigt storleken på lönepåslagen samman med hur lång avtalsperiod de vill ha. Om lönepåslagen är förhållandevis låga kan de tänka sig långa avtal.

I den här avtalsrörelsen har arbetsgivarna också fört fram att de centrala avtalen ska vara lokalt förhandlingsbara, och det skulle kunna vara ett sätt för dem att både få ett långt avtal och möjlighet att ändra på arbetstiden och lönepåslagen om den ekonomiska krisen blir allvarliga.

Parterna ska svara på fredag på det förslag som opo presenterar i dag.