Gymnasieskolan kan inte fixa hela äldreomsorgens behov av personal. För få ungdomar väljer omvårdnadsprogrammet. Den slutsatsen drar forskarna Petra Ahnlund och Stina Johansson i en ny rapport.

Enligt Kommunals beräkningar behöver äldreomsorgen 150 000 nya anställda fram till 2030. Ytterligare 110 000 nyanställda behövs i hälso- och sjukvård. Så många som 28 procent av vårdbiträdena är 55 år eller äldre enligt den senaste siffran för 2009 från Sveriges Kommuner och Landsting.

De här siffrorna kan ställas i relation till att 3 425 elever gick ut från omvårdnadsprogrammet läsåret 2009/2010. Antalet kommer att minska i framtiden. Det beror inte på att omvårdnadsprogrammet har blivit mindre populärt.

Orsaken är i stället att antalet 16-åringar minskar under de kommande åren. Det blir färre som börjar på gymnasiet.

Forskarna hävdar att det inte går att kräva att alla som nyanställs ska ha gått ut från omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. I stället är de inne på även folk utan formell utbildning ska få jobb i vård och omsorg. De ska i stället få möjlighet att vuxenutbilda sig till den formella kompetensen.

Omvårdnadsprogrammet lockar fyra gånger så många kvinnor som män. Det är också fler kvinnor än män som börjar jobba inom vård och omsorg efter skolan. Tre år efter avslutade studier jobbade 85 procent av kvinnorna 56 procent inom vård och omsorg.

Unga med utländsk bakgrund väljer omvårdnadsprogrammet i större utsträckning än unga med svensk bakgrund. Samma utveckling går igen bland dem som jobbar i vård och omsorg.

Mer än 15 procent av de anställda i äldreomsorgen är födda utomlands. På tio år, mellan 1998 och 2008, tredubblades andelen utomeuropeiskt födda i vård och omsorg.

Av nyanställda i vård och omsorg hade hälften formell yrkesutbildning. 25 hade vuxenutbildat sig till kompetensen och 18 procent hade gått på gymnasieskolan. Hälften hade inte formell kompetens. Tre fjärdedelar av dem hade någon annan gymnasieutbildning än omvårdnadsprogrammet.