De flesta som får ekonomiskt bistånd av kommunen har också kontakt med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, som publiceras i dag, fredag.

Att behöva vända sig till både kommunens socialkontor och Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan (i 17 procent av fallen till alla tre) är tidsödande, och särskilt för utrikes födda som behärskar svenska dåligt kan processen bli obegriplig.

Men framför allt finns risken att personerna skickas fram och tillbaka mellan myndigheterna utan att någon tar ansvar för dem, befarar IFAU-rapporten. Ett exempel kan vara att kommunen gör insatser som mest syftar till att göra personerna behöriga till arbetslöshetsersättning – inte att få dem i arbete långsiktigt.

IFAU:s rapport – som bygger på uppgifter i olika register – visar även att de som har ekonomiskt bistånd och är inskrivna vid Arbetsförmedlingen oftare än andra kategoriseras som ”övriga inskrivna”. Det betyder att de inte anses kunna börja jobba omedelbart, eller söka arbete aktivt. De deltar inte heller lika mycket i Arbetsförmedlingens program som andra arbetssökande.

– Att de hamnat i den här kategorin kan bero på att olika myndigheter gjort olika bedömning av deras arbetsförmåga, säger Eva Mörk, professor i nationalekonomi och en av forskarna bakom rapporten.

Bland andra Sveriges kommuner och landsting har tidigare pekat på att den som fått en bedömning av sin arbetsförmåga av Arbetsförmedlingen, men en annan av Försäkringskassan, löper risk att bollas mellan myndigheterna.

2009 bodde 315 000 personer i ett hushåll som någon gång under året tog emot ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette socialbidrag.

Bidragstagandet är högst i ett par tydligt avgränsade grupper: ungdomar i 20-årsåldern och personer födda i länder utanför västvärlden (alltså andra länder än EU-länderna, USA, Australien och Nya Zealand). För personer i de här grupperna är grundproblemet ofta att de inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, enligt rapporten. Därmed har de varken lön, a-kassa eller sjukpenning.

Även ensamstående med barn och äldre män med hälsoproblem är överrepresenterade bland dem som får socialbidrag.