Foto: Sucheta Das

Hälften av arbetskraften i utvecklade ekonomier har osäkra anställningar, enligt en OECD-rapport. Men i delar av bland annat Indien ser det ännu värre ut: Där jobbar 90 procent av kvinnorna i den informella ekonomin. När allt fler kvinnor började arbeta utanför hemmet infördes särskilda kvinnotåg i trakten av Calcutta för att motverka våld mot kvinnor.

 

De otrygga anställningarna i världen blir fler, varnar världsfacket IFS.

I dag, på världsdagen för schysta arbetsvillkor, kommer varningar om att de oschysta anställningarna i världen blir fler. Det är också temat för världsdagen som ordnas av Internationella fackliga samorganisationen (IFS).

– Den informella ekonomin växer över hela världen. Nu även i de utvecklade ekonomierna och inte endast i de fattiga länderna som förr, säger Keth Thapper på LO:s internationella enhet.

Att antalet osäkra anställningar blivit fler och många jobbar svart eller som ”falska” egenföretagare har, enligt världsfacket IFS, lett till att de globala arbetsförhållandena har försämrats.

Kvinnor och barn har drabbats värst eftersom det framförallt är dessa grupper som tvingas ta jobb i en växande informell ekonomi.

Enligt OECD-rapporten Is informal normal? har hälften av arbetskraften i de utvecklade ekonomierna osäkra anställningar. I en annan rapport, Living with economic insecurity, uppger världsfacket IFS att 90 procent av kvinnorna i landsbygdsområdena i Mali och Indien jobbar inom vad som betecknas som den informella ekonomin.

Enligt Keth Thapper måste facken världen över satsa mer på att organisera anställda på den mycket osäkra delen av arbetsmarknaden.

– Det är en överlevnadsfråga för facket, säger Keth Thapper.

Dels för att jobben inom den informella ekonomin blir fler, dels för att facken har haft ett globalt medlemsras.

Flera fack satsar därför allt mer på att ragga medlemmar i den gruppen. Nederländska FNV och det tyska byggfacket IG Bau är två europeiska exempel. Utanför Europa finns andra.

– Ett exempel är facket Sewa i Indien som organiserar kvinnor inom textilbranschen. Det har över en miljon medlemmar. Det finns även stora fack i Latinamerika och Afrika som satsar på att organisera medlemmar som jobbar inom den informella ekonomin, säger Keth Thapper.

Enligt ekonomen Dani Rodrik vid FN-organet UNDP har antalet männi­skor som jobbar inom den informella ekonomin blivit fler eftersom konkurrensen i världsekonomin ökat. När prispressen blir hårdare har företagen svarat med att dra ner antalet anställda och i stället anlitat underentreprenörer där arbetsvillkoren är sämre.

Flera länder har dessutom avreglerat arbetsmarknaden och gjort det lättare att säga upp personal, vilket även det har bidragit till en växande informell ekonomi, hävdar Dani Rodrik.

Fakta

Informell ekonomi

• Informell ekonomi kallas den del av ekonomin som inte registreras av ­myndigheter. Det kan vara allt från organiserat svartarbete till släktingar som hjälper varandra eller ideellt arbete. Arbete inom den informella ekonomin karakteriseras ofta av små och odefinierade arbetsplatser. Många är egenföretagare inom exempelvis textil eller jordbruk.

• Förr använde FN-organet ILO begreppet den informella sektorn men det uttrycket ansågs missvisande eftersom det inte handlar om en tydlig avgränsad sektor.

Källa: Informell ekonomi, rapport från LO-TCO:s biståndsnämnd