Medlingsinstitutet säger nej till en lönenorm i kronor, Kommunals krav för att skapa utrymme för höjda kvinnolöner. Löneökningar i procent är normen.

– Vi utgår från den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Inte ens LO:s yrkanden sätts i kronor, utan i procent och kronor för de lägst avlönade, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

Kommunal anser att procentnormen cementerar löneskillnaderna mellan män och kvinnor. I förra avtalsrörelsen ledde procentnormen till att privatanställda medlemmar fick sina lönelyft senare än kommunalt anställda.

Medlarna tillät inte att kostnaderna ökade med mer än industrinormen – 3,85 procent. Utvägen blev att skjuta fram löneförhöjningarna för att de privatanställdas löner skulle kunna höjas lika mycket.

– Jag kommer inte ihåg hur de avtalen såg ut, säger Claes Stråth.

Men han anser att Kommunal överdriver Medlingsinstitutets betydelse.

– Vi har 650 kollektivavtal. Senast deltog vi aktivt i 27 olika medlingar. De resterande kollektivavtalen slöt parterna på egen hand, betonar han.

Medlingsinstitutet ska ta hänsyn till vad samhällsekonomin tål. I instruktionen står att det innebär att industrin ska vara löneledande.

Men Claes Stråth understryker att det är parterna som ansvarar för lönebildningen. Han tar handelsavtalet 2007 som exempel på att det går att förhandla fram högre löneökningar även med dagens modell.

– Vad Kommunal begär är att staten ska se till att den ena eller andra gruppen får bättre utfall än andra. Det innebär att politikerna får en mer aktiv roll, säger Claes Stråth och påminner om vad politikerna har på dagordningen just nu: Sänkta lägstalöner, sänkta ungdomslöner, höjda lärarlöner och höjda löner för kvinnliga akademiker.