”Industrilöner ska inte styra”

Kommunal säger ja till LO-samordningen och går inte med på att industrins avtal ska bestämma löneökningarna på hela arbetsmarknaden.

– Industrins avtalskrav innehåller inga jämställdhetspengar. Då kan vi inte acceptera industrinormen som märke, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Kommunals budskap är att Medlingsinstitutet mycket väl kan tillåta att låg-, och framför allt felavlönade kvinnor, får en hundralapp extra. Det står i uppdraget att Medlingsinstitutet ska arbeta för jämställda löner.

– Medlingsinstitutet måste fundera på sitt uppdrag och flytta jämställdhetsfrågan högre upp på dagordningen, anser avtalssekreteraren Lenita Granlund.

Medlingsinstitutet ska ”fästa uppmärksamheten på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras så att de främjar de lokala parternas arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv”, står det i uppdraget.

– Det är inga orimliga krav vi driver. Jämställdhetspotten kostar 0,2 procent. Och vi vet att det blir löneglidning i industrin men inte på våra arbetsplatser, konstaterar Annelie Nordström.

I morgon, fredag, ska de 14 LO-förbunden säga ja eller nej till samordningen. IF Metall, GS och Livs säger nej. Förmodligen kommer de övriga elva förbunden att säga ja. De två största, Handels och Kommunal, har redan talat om att de säger ja.

På ett år vill de ha löneökningar på 860 kronor eller minst 3,5 procent per månad räknat på heltid, plus 100 kronor i en jämställdhetspott till avtalsområden där snittlönen är lägre än 22 400 kronor. Lägstalönerna ska höjas med 860 kronor. Och de otrygga jobben ska bli färre.

Båda höjda lägstalöner och fler trygga jobb är hjärtefrågor för Kommunal. De hänger ihop, eftersom det är vikarier och timanställda som går jobbar på avtalets lägsta lön.

I Kommunals kvinnodominerade yrken är 28 procent timanställda eller vikarier, eller 141 000 människor. Räknat på heltid tjänar de 18 300 kronor i månaden i genomsnitt, men få av dem får ihop till en heltid.

Många går år ut och år in utan att få fast jobb. Medelåldern bland ”daglönarna”, som Kommunal kallar dem, är 35 år.

Arbetsvillkoren avskräcker ungdomar. 1980 sökte 18 000 till vårdlinjen på gymnasiet i första hand. I fjol sökte drygt 3 000 till vård- och omsorgsprogrammet.

– Branschen behöver rekrytera hundratusentals människor under de kommande åren. För att klara det måste branschen bli mer attraktiv. Då måste jobben bli väsentligt mycket mer attraktiva, understryker Annelie Nordström.