Personaltätheten är tio procent högre i kommunala än i privata äldreboenden. Fler jobbar heltid i den kommunala än i den privata vården. Andelen timanställda är högst i privat vård.

Det här visar en analys av bemanningen på 2 376 kommunala och 253 privata äldreboenden av Uppsalaforskarna Ulrika Winblad, Paula Blomqvist och Ragnar Stolt.

Siffrorna redovisas i den nya rapporten :”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?” som SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, publicerar i dag.

Svaret på frågan är att ingen vet. Efter 20 år av privatiseringar av välfärden finns det ingen forskning att luta sig mot.

– Det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i den svenska välfärdssektorn. Utifrån befintlig forskning går det inte att hitta belägg för att reformeringen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som man hoppades på, säger SNS forskningschef Laura Hartman i ett pressmeddelande.

De två vårdjättarna Attendo Care och Carema med omkring 17 000 anställda står för hälften av den privata vården och omsorgen i Sverige. Bolagen ägs av utländska riskkapitalbolag som betalar skatt i utländska lågskatteparadis. Inom personlig assistans heter jättarna Humana och Frösunda Care. Även de ägs av riskkapitalbolag.

– Offentligt finansierad äldreomsorg och insatser för personer med funktionshinder har blivit en attraktiv marknad för internationella investerare, skriver Marta Szehebely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, och fortsätter:

– Det faktum att internationella riskkapitalbolag sedan 2005 i stor skala har trätt in på området är ett uttryck för detta. Vinstmarginalerna är goda, generellt sett högre än inom andra svenska företag.

I rapporten står att läsa att konsekvenserna av ökad konkurrens är ”anmärkningsvärt outforskade”. I den mån privata utförare kan göra saker billigare leder det till högre vinster snarare än lägre kostnader för skattebetalarna.

Kommunernas upphandlingar gynnar jättarna. Det är dyrt att komma med anbud, därför att det kräver expertkunskap och jurister. Mindre företag inte har råd att lämna anbud.

En femtedel av välfärdsarbetarna jobbar i privata företag. På ett område har privatiseringarna lett till något högre löner. Det gäller lärare i friskolorna.

De lågavlönade kvinnorna i Kommunal har inte fått upp sina löner på grund av privatiseringarna. Snarare är det tvärtom. Avtalen för privat anställda är sämre än avtalen för kommunalt anställda.

Anneli Ellebo, Kommunals arbetsplatsombud för 280 Sodexoanställda mattanter, städerskor och chaufförer i skolorna i Gävle och en av ledamöterna i avtalsdelegationen för SHR-avtalet, konstaterar:

– Vi kan aldrig få lika bra avtal som de kommunalt anställda. Det kostar för mycket.