Arbetsgivarnas avtalssamordning blir stramare i den här avtalsrörelsen. Möjligheten att ge större löneökningar än industrinormen försvinner ur arbetsgivarnas samverkansdokument. Det betyder att risken för motsättningar i arbetsgivarleden ökar.

Det är Christer Ågren, Svenskt Näringsliv vice vd, som berättar om ändringarna i reglerna för samarbetet mellan arbetsgivarorganisationerna. Än är dock inte hela dokumentet klart. Planen är att det ska antas 24 september.

Inför den förra avtalsrörelsen var arbetsgivarnas centralorganisationer överens om att det skulle vara möjligt att ge procentuellt högre lönelyft till avtalsområden med tarifflöner eller stela lönestrukturer. Och det innebar att låglönebranscher som handeln kunde få lika stort lönepåslag i kronor som industrin. Samtidigt som en sådan höjning är procentuellt större i handeln än i industrin.

Svenskt Näringslivs Christer Ågren förklarar att skrivningen togs bort i år för att den kunde missuppfattas – som att arbetsgivarna stöder låglönesatsningar.

Det här har sitt ursprung i de hårda motsättningarna mellan arbetsgivarna i Svensk Handel och de övriga arbetsgivarorganisationerna 2007 om högre procentuella lönepåslag till de handelsanställda. I den förra avtalsrörelsen var det inga motsättningar mellan arbetsgivarorganisationerna under avtalsrörelsen trots att de handelsanställda fick ett större procentuellt lönepåslag än industrins anställda.

En möjlig förklaring är den då nya skrivningen och att arbetsgivarna helt enkelt accepterade att industrinormen överskreds på avtalsområden med låg lön. I stället trängde konflikten fram senare, då Teknikarbetsgivarna sa upp industriavtalet med motiveringen att de tycker att det är fel att industrins löneökningar utgör golv för andras lönepåslag.

När nu öppningen för att ge större procentuella påslag till lågavlönade branscher försvinner i arbetsgivarnas samverkan så kan den djupa osämjan bland arbetsgivarna från 2007 återkomma.

– Det är klart att risken för motsättningar ökar. Det är precis som bland fackföreningarna där den här frågan leder till motsättningar. Men vi klarar av det här bättre än tidigare och vi har nu större förståelse för varandras olika modeller för lönesättning, säger Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel.

Han säger att jämställdhetspott är ett alldeles för trubbigt instrument för att komma till rätta med felavlöande kvinnor. Det vore betydligt bättre med ett system med en individuell bedömning.

– Men vi är beredda att räkna om industrins påslag till kronor och förhandla med det som utgångspunkt som vi brukar, säger Dag Klackenberg.

Och för att kunna komma överens tänker han sig att det ska ske några förbättringar ur hans synvinkel av de allmänna villkor som till exempel att ob-ersättningen inte ska börja gälla så tidigt eller att en heltid kanske inte ska omfatta så mycket som 40 timmar.

Dag Klackenberg förklarar att centralt avtalade påslag som är procentuellt högre än i industrin brukar fungera bra i längden. Det förklarar han med att industrin har lokal löneglidning medan handeln inte har det samtidigt som personalomsättningen är högre i handeln, vilket medför att fler nya med låg lön kommer in i handeln. Slutresultatet brukar vid avtalsperiodens slut enligt Dag Klackenberg vara att det relativa löneläget mellan handeln och industrin är oförändrat.

Handels ordförande Lars-Anders Häggström säger att avtalsrörelsen troligen blir svårare till följd av den ändrade skrivningen, men samtidigt har Svenskt Näringsliv hela tiden sagt att industrin ska vara norm och att andra avtalsområden inte kan få större påslag.

– Svenskt Näringsliv får fatta vilka beslut de vill. För oss gäller LO:s avtalsplattform och vi kommer driva kraven i den. Och jag utgår från att vi ska lösa det hela i förhandlingar, men jag utesluter inte heller en konflikt, säger Handels ordförande.

Handels avtal går ut sista mars nästa år. Några dagar senare infaller påsken. Och enligt Handels är det fullt möjligt att hinna med att varsla och starta en strejk lagom till påskhandeln.