Nästa vecka säger Kommunals sektion 14 i Västerås nej till nya fas 3-platser i skola och barnomsorg.

– Vi ser att de hamnar där det är dålig bemanning. Det tränger undan jobb, säger Birgitta Ögren-Lundberg, ordförande i sektionen.

Sedan i mars säger Kommunals sektion 11 i Västerås nej till alla fas 3-placeringar inom vård och omsorg. I Örebro säger Kommunals sektion nej till fas 3 i vård och omsorg sedan drygt ett år tillbaka.

– Bemanningen är så dålig att ingen hinner med att vara handledare. Arbetsgivaren vill ha folk i arbetsmarknadsåtgärder därför att personalen inte hinner med, säger Ing-Britt Hedlund, ordförande i sektionen.

Kommunals sektion i Linköping säger ofta nej till fas 3 i äldrevården av samma skäl.

– Bemanningen är väldigt låg så arbetsgivarna tycker att det behövs fas 3:or i äldrevården, berättar Barbro Flood, arbetsmarknadsansvarig på sektionen.

Hon anser att fas 3-deltagarna gör riktiga jobb – både i äldrevården och barnomsorgen.

– En arbetsplats plockade till och med in en vikarie för en fas 3-deltagare, så nog behövs de.

Facket har ingen vetorätt. Ytterst är det Arbetsförmedlingen som bestämmer om fas 3-platserna. Och alla handläggare bryr sig inte om vad facket tycker.

– En del handläggare respekterar vår uppfattning, andra struntar i vad vi säger. Ibland får jag reda på det ändå finns folk i arbetsmarknadsåtgärder där vi har sagt nej, berättar Ing-Britt Hedlund.

Ann-Charlotte Evrung, arbetsmarknadsansvarig på Kommunal i Sundsvall, har sagt nej till fas 3-platser vid något tiotal tillfällen.

– Men handläggarna på Arbetsförmedlingen skiter i vad vi tycker.

Gert Sternskog är chef på Arbetsförmedlingens programenhet. Så sent som i våras gick han med ut med en rekommendation som går ut på att handläggarna alltid ska svara facket och tala om varför de inte rättar sig efter ett nej.

– Vi samråder med facken centralt och fick synpunkter på att återkopplingen inte alltid fungerar. När vi inte följer fackets rekommendation är det viktigt att vi kommunicerar tillbaka och talar om varför, förklarar han och fortsätter:

– Ibland säger facket nej enbart därför att det saknas kollektivavtal, men vi har inget stöd för att inte bevilja en placering bara för det. Vi får göra bedömningen utan hänsyn till det.

26 600 personer deltog i fas 3 i juni. En av fyra, 6 400 personer, har sin fas 3-plats i en kommun. I en enkät utförd av Arbetsförmedlingen svarar sex av tio fas 3-deltagare att deras arbetsuppgifter helt eller delvis skulle ha blivit utförda ändå, om inte en fas 3-deltagare hade gjort dem.

LO-Tidningen har pratat med fackligt folk i 15 av Kommunals sektioner landet runt. Många av dem anser att fas 3-deltagarna gör riktiga jobb – men inte alla. I Katrineholm, Karlstad, Skövde och Varberg litar Kommunals företrädare på att fas 3-deltagarna bara gör sådant som inte skulle bli gjort annars. I Lund och Uppsala finns det bara ett fåtal fas 3-platser i kommunerna.

Kommunal i Norrköping och ett par stora sektioner i Stockholm talar om problem, men bara i undantagsfall.

Det här gäller enbart kommunerna. På många håll har Kommunals sektioner sämre insyn i hur det ser ut i privata företag i vård och omsorg.

– Så fort ett nytt företag får godkänt av Örebro kommun kommer det en ansökan från samma företag om att ta in folk i arbetsmarknadsåtgärder, säger Ing-Britt Hedlund.

Det finns en hel flora av åtgärder, som instegsjobb, nystartsjobb,  lönebidrag, jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsåtgärder. För Kommunals sektioner är det ett stort jobb bara att hålla koll på hur de används i den egna kommunen.

– Det kräver ständig bevakning, säger Barbro Flood i Linköping.

Kommunal centralt har ingen bild av hur många sektioner som säger nej till fas 3.

– Vi uppmanar sektionerna att hålla koll på arbetsplatserna. Grundbemanning, arbetsmiljö och tillgång på handledare ska avgöra var det är möjligt med arbetsmarknadsåtgärder, säger Benita Westin, ombudsman på förbundskontoret.