Observera! Jämställdhetspottens utformning har ändrats sedan artikeln publicerades!

Den nya jämställdhetspotten bygger på tanken att en tredjedel av kvinnorna i låglönebranscherna är felavlönade, erfar LO-Tidningen. Den komplicerade modellen är ett resultat av hårda diskussioner och en stark vilja bland LO-förbunden att enas kring ett gemensamt krav.

Jämställdhetspotten ska ingå i LO-förbundens gemensamma linje i avtalsrörelsen. De förbund som behöver få upp löner, med hjälp av denna jämställdhetspott, ska få stöd för sin linje av de andra facken.

Diskussionerna om jämställdhetspotten varit mycket hårda mellan förbundens ledningar, enligt uppgifter till LO-Tidningen. Och det är industrifacken med IF Metall i spetsen som stått mot de kvinnodominerade förbunden, i första hand Kommunal.

Resultatet har blivit en kompromiss som skiljer sig från de olika jämställdhetspotterna som facken drev i avtalsrörelserna 2007 och 2010. Och kompromissviljan har varit stor eftersom förbunden väntar sig en hård avtalsrörelse där de anser att det är mycket viktigt att hålla samman LO-förbunden.

LO-Tidningen har tidigare skrivit att den nya jämställdhetspotten ska vara som jämställdhetspotten 2010 fast delat med tre. Nu kan vi berätta mer om hur den ska fungera. Och det är ganska krångligt:

Jämställdhetspotten ska dels vara ett sätt att samla in lönepengar till ett avtalsområde, en insamlingsmodell. Dels ska den användas till att fördela de extra jämställdhetspengarna bland dem som ska få sin nya lön, en fördelningsmodell. Än så länge är kravet inte siffersatt, men för att förklara hur potten fungerar presenterar LO-Tidningen ett räkneexempel:

Tanken är att LO-förbunden först ska bestämma vilka avtalsområden som är lågavlönade, och det kan till exempel bli de som har en genomsnittslön under 22 000 kronor i månaden. Sedan ska nivån på jämställdhetspotten slås fast, låt oss sätta den till 100 kronor för enkelhets skull.

Beräkningen av hur mycket jämställdhetspott som ska samlas in på ett avtalsområde (där genomsnittslönen alltså är under gränsen på 22 000) går sedan till så här:

Först tar man redan på hur stor andel som är kvinnor. I det här exemplet kan vi sätta den till 60 procent. Tanken bakom potten är att en tredjedel av kvinnorna i låglönebranscher är felavlönade, vilket betyder att potten på 100 kronor i vårt exempel ska omfatta en tredjedel av 60 procent, vilket är 20 procent av samtliga på avtalsområdet. Och då ska alltså potten baseras på en hundralapp per anställd av dessa 20 procent.

Så långt insamlingen av potten.

I nästa led när pengarna ska fördelas kan potten läggas på vem som helst inom avtalsområdet. Det blir en förhandlingsfråga.

Den nya jämställdhetspotten ger i det här exemplet 20 kronor extra per månad och per anställd att fördela. Och det är extra pengar utöver de centrala påslagen som LO-förbunden tänker sig att driva i de kommande förhandlingarna.

Pottens utformning finns, enligt vad LO-Tidningen erfar, med i den avtalsplattform som LO:s styrelse kommer att besluta om på måndag. Och plattformen kommer att bli den linje som LO:s representantskap förväntas slå fast en vecka senare.