Foto Jonas Ekströmer

 

 

 

 

 

Ivan Daza tjänar miljoner som vd för Jobbfabriken.

 

Jobbfabrikens grundare Ivan Daza kunde femdubbla sin vd-lön till 2,5 miljoner kronor förra året – tack vare den höga långtids­arbetslösheten.

Jobbfabriken fick 31 miljoner kronor i bidrag av staten för att ta emot långtidsarbetslösa i fas 3 under 2010. Var femte skattekrona gick till Ivan Daza, majoritetsägare och vd.

Utöver lönen avsattes drygt 3,4 miljoner kronor till hans pension. Till detta kommer 225 000 i aktieutdelning.

Det blir drygt sex miljoner.

– Pensionspengarna är en reserv och kan återföras till bolaget. Det är pengar som vi måste ha till avvecklingskostnader om riksdagen bestämmer att fas 3 ska upphöra, förklarar Ivan Daza.

Varför redovisas de som pensionskostnader för vd?

– Jag är ingen redovisningsexpert, men jag vet att pengarna kan gå tillbaka till bolaget om vi skulle behöva dem för att avveckla verksamheten, säger han.

Men här och nu är pengarna avsatta till Ivan Dazas framtida pension. Det medger han själv.

Jan Marton är universitetslektor på Handelshögskolan i Göteborg och redovisningsexpert. Han utgår från att Ivan Daza och Blatteförmedlingen AB, som äger Jobbfabriken, har skrivit ett avtal om att pensionspengarna ska gå tillbaka till bolaget om fas 3 upphör.

– Om bolaget bedömer att fas 3 sannolikt blir kvar är det rätt att sätta av pengarna till vd:s pension, anser han.

Och tvärtom. Om bolaget tror på motsatsen, att fas 3 läggs ner, är det fel att redovisa summan som en avsättning till vd:s pension, eftersom han därmed blir utan pensionspengar. Däremot strider det inte mot några redovisningsregler.

26 600 personer var inskrivna i fas 3 i juni. 4 500 av dem fanns i privata företag. Jobbfabriken är störst av de privata företagen med 650 fas 3-deltagare förra året, mångdubbelt fler än året innan.

Det syns i årsredovisningen. Omsättningen femdubblades till 32,5 miljoner kronor. 95 procent av intäkterna var skattepengar i form av bidrag för deltagare i fas 3.

Antalet anställda var 29 i slutet av förra året, fyra gånger fler än året in­nan. Skattebetalarna bidrog med en eller annan miljon även till deras löner, eftersom de flesta hade nystartsjobb. Om månadslönen är 21 000 kronor bidrar staten med 6 600 kronor i bidrag, för att nu ta ett räkneexempel.

Jobbfabrikens ägare Blatteförmedlingen AB gjorde en vinst på 3,9 miljoner kronor före skatt. Utöver nystartsjobben bidrog låga hyror till överskottet, står det i årsredovisningen.

Jobbfabriken finns i fem städer: Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Norrköping.

I början av juni röstade den samlade oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, igenom ett beslut om att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa till fas 3. Ännu så längre har det beslutet inte betytt någonting.

På Jobbfabriken fortsätter verksamheten på samma sätt som i fjol.

I förra veckan presenterades Arbetsförmedlingens granskning av fas 3. Det är huvudsakligen en lägesrapport som berättar hur fas 3 har fungerat hittills.

– Med underlag från rapporten verkar det som om fas 3 kommer att fortsätta, men det är inget man kan vara säker på, anser Ivan Daza.

Kan ni lägga ner Jobbfabriken i ordnade former, utan att gå i konkurs, om fas 3 läggs ner?

– Ja, det tror vi, säger Ivan Daza.

 

Regeringen vill inte kommentera om det är skäligt att var femte bidragskrona till Jobbfabriken går till vd:n och majoritetsägaren Ivan Daza.

– Vi har ingen möjlighet att kommentera det, säger Fredrik Östberg, stabschef på arbetsmarknadsdepartementet och vikarierande pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.

Var tredje krona som Jobbfabriken tog emot i statsbidrag förra året gick antingen till Ivan Daza eller till företagets vinst.

Jobbfabriken får 225 kronor per person och dag från staten för att ta emot långtidsarbetslösa. Det blir 5 000 kronor per person och månad.

I april sade Hillevi Engström att det finns anledning att se över det här så kallade anordnarbidraget. Översynen görs inom regeringskansliet.

– Vi ska se över anordnarbidraget och återkomma i frågan under hösten, förklarar Fredrik Östberg.

Fakta

Fas 3 hittills

• 41 procent av de 26 600 deltagarna i fas 3 är placerade i stiftelser eller ideella organisationer, 24 procent i kommuner och 17 procent i privata företag.

• 4 privata företag tar emot fler än 100 fas 3-deltagare. Jobbfabriken tar emot flest.

• 1 000 fas 3-deltagare finns eller har funnits på Jobbfabriken. 13,3 procent av dem har fått jobb, enligt årsredovisningen.

• 5 500 av hittills 36 900 fas 3-deltagare i Sverige har fått jobb eller gått till utbildning. Det motsvarar 15 procent, enligt Arbetsförmedlingen.
Deltagarna i fas 3 får socialbidrag eller a-kassa, högst 680 kronor om dagen.