För Kommunal tillhör jämställda löner de viktiga kraven i avtalsrörelsen. Och facket anser att båda de metoder som använts tidigare är effektiva för att minska skillnaderna mellan män och kvinnors löner.

– Det viktiga är att vi fortsätter på spåret med jämställda löner. Vi förespråkar inte den ena eller den andra modellen. Jämställdhetspott diskuterar vi just nu i LO:s avtalsråd, säger Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare.

Den ursprungliga jämställdhetspotten från 2007 innebär att ett avtalsområde ska få en extra pott för varje lågavlönad kvinna. Jämställdhetspotten i förra avtalsrörelsen var egentligen en ren låglönesatsning och innebar att alla avtalsområden med en genomsnittslön under 21 300 kronor i månaden skulle få en extra pott på 125 kronor i månaden.

Även om Lenita Granlund inte tar ställning mellan modellerna säger hon att den första modellen från 2007 var enklare och mer transparent.

Det växande antalet visstidsanställningar diskuteras i förberedelserna inför avtalsrörelsen.

– Problemet med visstidsanställningar är traditionellt stort inom vård och omsorg. Folk är visstidsanställda för länge och till alltför hög ålder, säger Kommunals avtalssekreterare.

Hon vill inte knyta sig till något konkret avtalskrav i frågan, utan säger att allt som kortar ner visstidsanställningarna är bra.

När det gäller kravet på rätt till heltid hänvisar Lenita Granlund till en arbetsgrupp tillsammans med arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting – och till olika aktiviteter lokalt. Han kan inte säga hur frågan kommer upp i avtalsrörelsen. Det ska diskuteras.

Parallellt med avtalsförberedelserna arbetar Kommunal, under flera år, med en lönepolitisk utredning. Den ska vara klar till kongressen 2013. Bland annat ska utredningen titta på löneutvecklingen sedan 2004, då den förra lönepolitiska utredningen gjordes. Och kartlägga det lokala lönearbetet. Titta på lönesystem och utfall i Kommunal och i andra fack samt pröva alternativ till den individuella lönesättningen.

– När det gäller den individuella och differentierade lönesättningen är problemet många gånger inflytandet lokalt, säger Lenita Granlund.

På en del ställen är facket med och fastställer lönekriterier, medan Kommunal på andra orter bara förhandlar om lönesumman för att arbetsgivaren sedan på egen hand sätter de individuella lönerna.

– Vi behöver ringa in problemen och svara på vad som behöver förändras. Det behövs bättre tydlighet i maktbalansen mellan oss och arbetsgivarna.

En annan del av lönediskussionen handlar om samarbete med tjänstemännen. Lenita Granlund ser ett sådant samarbete som en självklarhet, men hon tror inte på någon gemensam avtalsplattform i stil med den som finns för facken i industrin. Kommunal har sin avtalssamordning med LO-facken.