Riktlinjerna om hur läkare bör sjukskriva vid olika diagnoser har minskat sjukskrivningarna, enligt Försäkringskassan. Ove Andersson, ordförande i Distriktsläkarföreningen, tror att Försäkringskassan överdriver effekten.

”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd” kallas de riktlinjer om sjukskrivning som Socialstyrelsen lanserade våren 2008. De ger läkarna konkreta anvisningar om hur länge patienten bör vara sjukskriven vid en rad diagnoser: fyra veckor vid akut hjärtinfarkt, två veckor vid lunginflammation, och så vidare. Avsikten är dels att undvika onödiga sjukskrivningar, dels att patienter ska behandlas på samma sätt oavsett vilken läkare de kommer till.

I en första utvärdering 2009 fann Försäkringskassan att sjukskrivningarna vid fysiska diagnoser hade blivit kortare sedan beslutsstödet infördes. En andra rapport om sjukskrivning vid psykiska diagnoser pekade på liknande resultat.

I dagens rapport, som bygger på registerstudier, drar Försäkringskassan slutsatser om de mer långsiktiga effekterna av beslutsstödet. För första gången analyseras också mer systematiskt hur antalet påbörjade sjukskrivningar har förändrats, och hur skillnaderna mellan länen ser ut.

Sammantaget är resultatet att sjukskrivningarna har blivit färre och kortare sedan beslutsstödet infördes i mars 2008. Antalet sjukskrivningar har minskat i alla län. Fortfarande finns betydande skillnader: Kortast är sjukskrivningarna i Värmland med en medianlängd på 29 dagar, längst är de i Jämtland med 38 dagar. Men samtidigt har sjukskrivningslängderna minskat kraftigt i Jämland, och Försäkringskassans slutsats blir att beslutsstödet har fungerat som det var tänkt. Sjukskrivandet i landet har blivit mer rättssäkert och enhetligt.

– Riktlinjerna har framför allt blivit normerande. Läkarna ser mer lika på sjukskrivning, och det är bra, säger Ove Andersson, ordförande i Distriktsläkarföreningen.

Beslutsstödet, som vem som helst kan läsa på Socialstyrelsens hemsida, fungerar också som fortbildning för läkarna, vilket Ove Andersson ser som värdefullt.

– Men jag är tveksam till att bara beslutsstödet ligger bakom de ändrade sjukskrivningsmönstren. Förändringen började ju innan beslutsstödet fanns. En ny syn på sjukskrivning trängde igenom redan 2005 – 2006. Så även om det har bidragit jag tror att Försäkringskassans rapport överdriver beslutsstödets betydelse.