Industrins ekonomiska råd går emot Konjunkturinstitutets maning till låga lönehöjningar för att sänka arbetslösheten.

För några veckor sedan hävdade Konjunkturinstitutet i sin Lönebildningsrapport att årliga löneökningar lägre än 3,1 procent de närmaste tre åren leder till en varaktig sänkning av arbetslösheten till 5 procent.

Konjunkturinstitutet tar avstamp i att de beräknade löneökningarna i år och de närmaste tre åren blir i genomsnitt 3,5 procent. Och det är en bedömning som Konjunkturinstitutet gjort själv tidigare i vår. Enligt den prognosen skulle arbetslösheten ligga strax över 6 procent.

– Det handlar om några tiondels procent per år. Jag har aldrig sett något liknande finlir. Och det är en extra pekpinne som går utöver det vanliga, som tar fokus från de stora frågorna, säger Håkan Frisén, chef för Ekonomisk analys på SEB och en av de tre i Industrins ekonomiska råd.

I sin analys skriver rådet om Konjunkturinstitutets uppfattning om löneökningarna:” ….ter sig inte övertygande i en fråga som i grunden handlar om strukturella matchningsproblem på arbetsmarknaden.”

I dag, måndag, presenterade Industrins ekonomiska råd sin rapport inför avtalsrörelsen i höst. Rådet utses av parterna bakom Industriavtalet och rådets deltagare är fristående ekonomer. Förutom Håkan Frisén ingår Olle Djerf, ekonomikonsult, och Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet.

Deras uppdrag är inte att ha någon uppfattning om exempelvis löneutrymmet. Däremot kan de tre ekonomerna konstatera att det mesta pekar åt rätt håll. Tillväxten i Sverige är dubbelt så hög som i jämförbara länder de närmaste åren kan rådet konstatera medan sysselsättningen inte riktigt hänger med. Rådets tre ekonomer tror inte heller att sysselsättningen kommer att bli densamma som före finanskrisen.

– Vi lägger ut alla pusselbitarna på bordet och så får man lägga ihop pusslet själv, säger Olle Djerf.

Löneutrymmet brukar beskrivas som inflationen plus produktivitetsutvecklingen. Och det blir 4,2 procent räknar Olle Djerf ut. Men i lönekalkylen är det utvecklingen av producentpriserna som räknas in och enligt KI ligger den årliga ökningen av producentpriserna 0,5 procentenheter under konsumentprisernas utveckling, förklarar Olle Djerf. Och det ger i så fall ett löneutrymme på 3,7 procent, men några sådan slutsatser drar inte Industrins ekonomiska råd.