Det är inte höga ingångslöner som hindrar unga från att få jobb, enligt en LO-rapport som jämför lägstalöner, lönespridning och ungdomsarbetslöshet i olika länder.

Sverige har liksom övriga nordiska länder höga lägstalönerna i förhållande till snittlönerna på arbetsmarknaden. I Sverige är arbetslöshet bland unga också hög, men i Norge och Danmark är den däremot låg i jämförelse med de andra länderna i rapporten.

– Något klart samband mellan lägstalöner, höga eller låga, och ungas arbetslöshet finns inte, säger Per Bardh, LO:s avtalssekreterare.

De nordiska länderna har också små löneskillnader på arbetsmark­naden och samtidigt hög sys­sel­sättningsgrad i jämförelse med and­ra länder, vilket visar att det inte heller finns något direkt samband mellan lönespridning och arbetslöshet, enligt LO.

Lägre ingångslöner, vilket arbetsgivarna länge önskat sig, är därför inte den rätta vägen att gå för att få in unga på arbetsmarknaden, enligt LO som i stället vill se satsningar på utbildning. Arbetslösheten är nämligen mer än dubbelt så stor bland lågutbildade som bland dem med gymnasiekompetens, enligt rapporten.

– De unga som inte kommer in på arbetsmarknaden har fel utbildning, eller ingen fullständig gymnasieutbildning alls, säger Per Bardh. Det är ett stort problem att så många hoppar av gymnasiet.

Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren är dock kritisk. Han anser att rapportens slutsatser om att lägstalönerna inte påverkar arbetslösheten strider mot all intuition och vedertagen forskning, men det tillbakavisar Per Bardh:

– Vi använder samma fakta, bland annat från OECD, som han hänvisar till och kan konstatera att det inte är lägstalönerna som är problemet.