Uppsägningsavgifter bör ersätta turordningsreglerna vid uppsägningar föreslår Långtidsutredningen, som i dag lämnade sitt slutbetänkande till regeringen.

– I dag är det en skarp tudelning mellan dem som har tillsvidareanställningar och dem som har visstidsanställningar, där de visstidsanställda nästan inte har något anställningsskydd alls. Med uppsägningsavgifter skulle alla få samma skydd oavsett anställningstyp, säger Oskar Nordström Skans, som lett långtidsutredningens arbete.

Dagens turordningssystem ger dem som varit anställda länge hos en arbetsgivare ett starkare skydd än de nyanställda. Även en uppsägningsavgift skulle kunna konstrueras så att det blir dyrare att sparka den som jobbat länge, enligt utredningens förslag.

Oskar Nordström Skans säger att förslaget skulle öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och skapa bättre möjligheter till strukturomvandlingar. Samtidigt skulle de korta visstidsanställningar som blir allt vanligare i dag inte längre behövas.

Att ersätta turordningen med uppsägningsavgifter är en stor och kontroversiell reform. Facket har tagit strid för turordningsreglerna varje gång som arbetsgivarna velat förändra dem. Om turordningen ersätts av uppsägningsavgifter skulle det göra det fritt fram för arbetsgivarna att sparka vem de vill, enligt Göran Larsson, ombudsman på LO:s arbetslivsenhet.

– Hur ska man kunna garantera att uppsägningar inte sker godtyckligt om det här införs? Ska vi alla gå på tillfälliga kontrakt som när som helst kan avbrytas? säger han.

Om reformen inte kan införas i sin helhet föreslår Långtidsutredningen andra förändringar. Arbetsgivarnas möjlighet till upprepade visstidsanställningar bör begränsas, och turordningsreglerna bör ändras så att samtliga företag får göra två undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Långtidsutredningens uppgift har varit att ge förslag på hur arbetsmarknaden ska fungera bättre i framtiden och ett annat förslag som nu läggs fram är att göra a-kassan obligatorisk.

Utredningen konstaterar att det inte är någon bra lösning att många arbetslösa får försörjningsstöd i stället för arbetslöshetsersättning, vilket är vanligt i dag.

– Försörjningsstöd är ju behovsprövat. Det gör att arbetslösa inte tjänar något på att ta tillfälliga jobb, då det bara minskar deras försörjningsstöd. Det ger fel signaler.

I stället borde alla som varit arbetslösa i tre månader få a-kasseersättning om de deltar i garantiprogram föreslår utredningen.

LO:s chefsekonom Lena Westerlund tycker dock inte att det är någon bra lösning. Även om dagens situation är ohållbar, tycker hon att man även i framtiden ska kvalificera till a-kassan genom att jobba först.

– Det behåller drivkraften at etablera sig på arbetsmarknaden. En bättre väg är i stället att sänka a-kasseavgiften och göra den lika för alla, att höja taket i a-kassan och se över arbetsvillkoret så att även de med deltid, visstid och timanställningar kvalificerar sig, säger hon.

Ladda ner hela utredningens slutbetänkande.

Långtidsutredningen

Långtidsutredningen har sedan 1948 givit underlag till den ekonomiska politiken och debatten genom analyser av utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt.
Utredningen leds och genomförs av tjänstemän vid Finansdepartementet, men departementsledningen tar inte ställning till innehållet före publicering.