När motorsågarna viner över statsfinanserna i EU riskerar även facken att förlora makt. Ett tufft år väntar för dem som har offentliga jobb runt om i Europa.

Simbassänger som fotograferas från rymden. Metoderna för att dra in mer pengar till den grekiska statskassan är många.

Tjänstemännen på det grekiska skatteverket granskar helt enkelt hushållen med hjälp av Google earth. På så vis har de hittat tusentals hushåll som inte har skattat för sina stora simbassänger.

– Att beskatta bassänger är mest en symbolisk handling. Jag tror inte att de får in så mycket pengar på det, men det är ett sätt att visa att även de rikaste måste vara med och betala för krisen, säger Sotiria Theodoropoulou på det europeiska fackliga forskningsinstitutet ETUI i Bryssel.

Hon granskar just hur EU:s stater gör när de ska sanera sin ekonomi.

För facket är det en het fråga.

Den ekonomiska krisen som skakat världen har nått ett nytt skede. Först rasade finanssektorn, sedan var det industrins tur. Nu sköljer krisvågen över den offentliga sektorn.

– Det är utmaningarnas tid, säger Sotiria Theodoropoulou. Facket har sin starkaste ställning inom offentlig sektor och det är där besparingarna nu sker.

Hittills visar Sotiria Theodoropoulous granskning att staterna valt svångremsmetoden.

För varje euro som Grekland sparar kommer cirka 75 cent från att staten skär i sina utgifter medan 25 cent dras in genom skatte- och avgiftshöjningar. Om två år räknar hon dock med att förhållandet kommer att vara i nivå med många andra EU-stater, cirka 60 procent utgiftsbesparingar och 40 procent skatte- och avgiftshöjningar.

För facket är det av avgörande betydelse hur staterna hanterar budgetkrisen. Om saneringen till största delen sker genom ytterligare några hål på svångremmen betyder det frysta löner – och uppsägningar är att vänta inom offentlig sektor. Besparingar på välfärden tenderar också att drabba vanliga arbetare hårdare än höginkomsttagare.

Det är två av skälen till varför ett 60-tal fackliga ledare, däribland LO:s ordförande, åkte till Washington förra veckan för att övertyga IMF och Världsbanken att fortsätta stimulera ekonomin.

Om staterna drar i utgiftsbromsen för tidigt riskerar återhämtningen av den globala ekonomin att fördröjas, varnar facket.

Ytterligare en allvarlig fråga är under uppsegling i Europa. Den sociala dialogen mellan fack, arbetsgivare och stat håller, enligt facket, på att undermineras.

”Det är en attack på det sociala Europa”, skrev nyligen John Monks, Europafackets generalsekreterare, i ett brev där han krävde ett krismöte med EU-kommissionen.

Det handlade om stödlånen som EU/IMF gett till Grekland och Irland.

För att få lånen vill EU se sänkta minimilöner, ändrad lönesättning, försämringar i socialförsäkringssystemet samt flexiblare arbetsmarknad.

Europafacket anklagar EU-kommissionen för att sidsteppa de uppgörelser som tidigare har gjorts i kollektivavtal.

I veckan blev dragkampen än mer tydlig.

I måndags slog EU-parlamentets ekonomiska och monetära utskott fast att EU-kommissionens inflytande på den europeiska arbetsmarknaden borde stärkas ytterligare.

Budskapet var att de europeiska kris­ekonomierna i första hand ska betala av statsskulden om de får överskott i sina budgetar. Välfärdssatsningar blir aktuella först i andra hand.

Redan i dag finns flera exempel på hur stater har gått runt kollektivavtalen då de genomfört sina åtstramningsprogram.

I en rapport från ETUI – The public sector in the crisis – räknas Irland, Portugal, Spanien, Italien och Storbritannien som länder som har frångått kollektivavtalsuppgörelser då de sanerat sin ekonomi.

Och i stora delar av Öst- och Centraleuropa, där facket är mycket svagt, finns det inte ens en dialog med facket om besparingarna.

Fackliga företrädare ser en risk i att EU kommer att ta för vana att köra över kollektivavtalade uppgörelser.

Även inom EU finns olika upp­fattningar om hur stor hänsyn kommissionen ska ta till sociala aspekter då den ska övervaka de europeiska staternas ekonomier.

Det är med andra ord än så länge oklart hur mycket av den fackliga makten som kommer att skäras bort när motorsågarna viner.