Samhället måste skapa en helt ny anställningsform för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten, enligt SNS Konjunkturråd. Välfärdsjobb kallas den nya skapelsen.

I sin rapport som presenterades i dag föreslår rådet en gradvis infasning av arbetslösa i välfärdsjobb i takt med att arbetslösheten förlängs. Kravet på den arbetslösa att delta i välfärdsarbete kan börja efter sex månaders arbetslöshet. Huvudtanken är att vård- och omsorgssektorn ska förstärkas med de arbetslösa.

Inspirationen till välfärdsjobben har Konjunkturrådet hämtat från Tyskland där cirka 60 000 personer som årligen arbetar på det här sättet inom vård och omsorgssektorn. Men i Tyskland är det inte arbetslösa som utför välfärdsarbetet utan värnpliktsvägrare.

Finansminister Anders Borg, som kommenterade SNS-rapporten, var tveksam för att inte säga skeptisk till Konjunkturrådets innovation.

– Det blir dyrt, så mycket kan jag säga. Men jag ser samtidigt behovet av insatser för att ta tillvara arbetsförmågan hos dem som står längst från arbetsmarknaden, kommenterade finansministern rådets presentation.

Att Konjunkturrådet rör vid ett oerhört komplicerat problem är uppenbart för alla som följt svensk arbetsmarknad under de senaste decennierna. Problemet har allt sedan 1990-talets kris varit konstant.

Och först ut att definiera problemet var den socialdemokratiska finansministern Allan Larsson som 1991 talade om behovet av en övergångsarbetsmarknad och arbetsföretag som utförde samhällsnyttigt arbete utan att orsaka alltför stora undanträngningseffekter på den ordinarie arbetsmarknaden.

Sedan dess har samma problem adresserats med plusjobb, arbetslivsutveckling, alu, och nu senast har alliansregeringen skapat jobb och utvecklingsgarantin. Så här långt har ingen lösning permanent löst problemet. En förklaring är att varje enskild åtgärd avbrutits efter en tid och ersatts av någon annan åtgärd.

Finansminister Anders Borg medgav behovet av att se över den tredje fasen av Jobb och utvecklingsgarantin för att få insatserna att fungera bättre och se över och säkra schyssta villkor.

– Men det är viktigt att komma ihåg att det här inte är någon universalmedicin utan ett bidrag i regeringens strävan efter ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet, betonade han.

Den starka konjunkturen och den snabba ekonomiska återhämtningen innebär stora möjligheter att pressa tillbaka arbetslösheten. Inom tre år spår därför finansminister Anders Borg att arbetslösheten sjunker under sex procent för första gången sedan högkonjunkturen toppade 2007/2008.

– Räknat på det gamla sättet – heltidsstuderande som söker arbete räknas då inte in – bör vi 2014 komma ner till 3,5 procents öppen arbetslöshet, sade han.