De dåliga tiderna 2008 – 2009 slår igenom i sänkt pension 2011. Men sänkt skatt räddar pensionärernas ekonomi någorlunda.

Hösten 2008 slog finanskrisen till. 2009 stod lönerna i Sverige praktiskt taget stilla, och jobben blev färre.

Därmed ströps inbetalningarna till pensionerna. Men pensionärerna – både de som får pension nu och de som har pension att fordra i framtiden – blir bara fler. För att klara den ekvationen måste pensionerna sänkas. Så är nu systemet konstruerat: Pensionärerna få rätta mun efter matsäcken, och sänkningen sker automatiskt, utan att några politiker behöver smutsa sina händer. Nästa år räknas de inkomstbaserade pensionerna ner med hela 4,3 procent.

Dock var 2010 ett valår, och när regeringen (och oppositionen) såg vart det barkade ryckte de ut och kompenserade pensionärerna med skattesänkningar på pensionsinkomster för dem som fyllt 65 år.

Skattesänkningen varierar med inkomst. Vid en allmän pension på exempelvis 12 000 kronor i månaden minskar skatten med 515 kronor. Men för nästan alla pensionärer räcker skattesänkningen för att de ska få ökad nettoinkomst 2011.

För en pensionär med 10 000 kronor i månaden i allmän pension, född 1938 eller senare, blir det sålunda 224 kronor mer i plånboken nästa år, enligt Pensionsmyndighetens beräkning. (I kalkylen ingår tjänstepensionen, som även den beskattas mildare.)

För en pensionär med 15 000 kronor i månaden i allmän pension blir det ett tillskott på 79 kronor i månaden 2011.

Bara en liten grupp pensionärer kan få sänkt pension efter skatt efter årsskiftet: De som har en allmän pension över 18 000 kronor i månaden, och samtidigt saknar tjänstepension. Den kombinationen är ganska udda, och Pensionsmyndigheten vet inte hur stor gruppen är.

Att pensionärer med låga inkomster klarar sig bäst beror på att de har så kallad garantipension, ett grundbelopp som man får även om man inte har arbetat alls. Till skillnad från den inkomstbaserade pensionen följer garantipensionen inte löneutvecklingen, utan prisökningarna. Därför ökar garantipensionen med 0,9 procent 2011.

Effekten blir att arbete ger sämre utdelning i form av höjd pension.

– Ja, det lönar sig mindre att arbeta, bekräftar Ole Settergren, chef för pensionsutveckling vid Pensionsmyndigheten. I dåliga tider används mer pengar till att hjälpa de svagaste, och då får de som har jobbat och haft goda inkomster mindre utbyte av det.

Lyckligtvis ser de dåliga tiderna redan ut att vara över. Pensionsmyndighetens senaste prognos för 2012, som presenterades i dag, pekar på att de inkomstbaserade pensionerna då höjs med 2,9 procent. Det är mer än i tidigare prognoser, och förklaras av att fler är i arbete och att AP-fonden, som fungerar som buffert i pensionssystemet, ökar i värde.

Hur höga är då pensionerna i Sverige? 2010 har en genomsnittlig pensionär 11 423 kronor i månaden i allmän pension – 10 241 kronor för kvinnor, 12 853 kronor för män. När tjänstepensionerna räknas in ökar könsskillnaden. Här har Pensionsmyndigheten bara siffrorn från 2008 års taxering. Då blev den totala pensionen drygt 14 000 kronor i månaden i genomsnitt – strax över 12 000 kronor för kvinnor, drygt 17 000 för män.

Inkomstskillnaderna bland pensionärerna är stora. Vad gäller den allmänna pensionen är spridningen kanske inte så dramatisk: från 10 600 kronor i månaden i Kronobers och Jönköpings län till 11 900 i Stockholms län 2010.

Men när alla inkomster räknas in – även tjänstepension, kapitalinkomster och arbetsinkomster – växer klyftorna. 2008 fick 65-plusarna i Färgelanda klara sig på 12 958 kronor i månaden, medan de i Danderyd fick 26 450.