Foto: Niklas Larsson

Johanna Kronlid möter Wanja Lundby-Wedin. ”Det är fel att lägga skulden på LO för hennes avgång,” säger LO:s ordförande.

Mona Sahlin gick. Arbetarrörelsens kris ändrade form från behärskat allvar till akut kaos. En av huvudrollerna är Wanja Lundby-Wedins. Men hon behåller lugnet i stormarna. Stabilitet och styrka är LO:s uppgift i rörelsen, anser ordföranden.

När jag träffar Wanja Lundby-Wedin i hennes vackra tjänsterum är hon trött och känner sig mentalt sliten efter helgens alla krismöten. Det har inte blivit mycket sömn.

Det verkar som om du tycker om Mona Sahlin, även personligen?

– Ja, jag tycker om henne. Jag känner med henne. Och jag vet att hon har så mycket mer att ge. Jag fick en fråga om vilka ledaregenskaper som krävs för partiledarjobbet. När jag började fundera insåg jag att det i stor utsträckning var Monas egenskaper: lyssnande, förändringsvillig och en tydlig inre kompass i grundläggande ideologiska frågor.

Var det rätt av Mona Sahlin att avgå?

– Socialdemokratin går en tuff tid till mötes. I det läget krävs det att partiledaren har 100 procent stöd.

Hade hon ditt stöd?

– Hon hade mitt personliga stöd. Men jag vet inte om jag talar för alla LO:s representanter i det läge som uppstått.

Du säger mitt personliga stöd. Har du känt press från LO-håll att putta bort Mona Sahlin?

– Nej. Jag har inte haft anledning att tro att hon inte har stöd i LO. Sen kan det finnas enskilda personer med annan uppfattning. Men hon hade verkligen mitt stöd.

Fackföreningsrörelsen har varit misstänksam mot Mona Sahlin länge, ända sedan strejk- och lönestoppet 1990 (se faktaruta nedan). Vilket ansvar bär LO för att hon nu tvingats avgå?

– Man kan verkligen inte lasta Mona Sahlin personligen för det stoppet utan det ska hela den regeringen stå för. Jag lyfte frågan i LO:s styrelse efter valet och det fanns inget motstånd mot henne där. Där har uppslutningen varit total. Även kring det rödgröna samarbetet.

Men nog har det gnölats rätt mycket mot Mona Sahlin bland LO-folk ute i landet?

– Det är klart att jag mött olika uppfattningar i synen på henne när jag har varit ute bland medlemmarna. Men det är fel att lägga skulden på LO för hennes avgång.

Var det LO som pressade fram sam­arbetet med Vänsterpartiet?

– Det är en bild som inte är sann. Men samarbetet med enbart Miljöpartiet kom väldigt snabbt och överraskande. Det var sagt att vi skulle få till ett samarbete, men med båda partierna. I det läget, just då, var samarbetet aldrig uppe i LO:s styrelse. Det var enskilda företrädare som pressade på.

Tror du att det finns LO-folk som är nöjda i dag?

– Jag tror att det finns många där ute som tycker att det som hänt är väldigt sorgligt. Sen finns det säkert en och annan som säger: Jaja, vad var det vi sa?

Vari bestod motståndet mot Mona Sahlin från LO-håll?

– Många säger att rörelsen inte är mogen för en kvinnlig ledare. Det tror jag inte på. Jag har inte känt motstånd på grund av att jag är kvinna.

Aldrig? Det har jag svårt att tro på.

– Jag ska inte säga aldrig. Det är klart att jag har känt av den manliga strukturen till exempel genom slängiga kommentarer någon gång. Men jag har aldrig känt något kompakt motstånd när jag kommit ut till en mansdominerad arbetsplats till exempel.

– Jag måste få säga att jag blir så förbannad när man säger att synen på kvinnor skulle vara mer negativ bland outbildade män i LO. Det har ingenting med utbildning att göra, utan med manliga strukturer – som kan finnas överallt.

Vem vill du se som Mona Sahlins efterträdare?

– Jag vet faktiskt inte. En enande kraft som företräder hela socialdemokratin. Vi ska inte prata om vänster eller höger. Då riskerar vi att placera ersättaren i en fålla som det kan bli svårt att ta sig ur sen.

Är det dags att ta partiordföranden ur LO-leden?

– Om det finns någon från fackligt håll så är det inte fel. Men det viktigaste är att det blir en ordförande som kan ena och se brett.

Du talar ofta om bredd i politiken. Förklara!

– Partiet bildades av fackförbund där både arbetare och tjänstemän var medlemmar. Det fanns inga särskilda tjänstemannaorganisationer då, utan arbetare definierades av ställningen i produktionen. Det handlade om arbetsvillkor och inflytande. Det var först senare som enbart arbetare reducerades till arbetarklass.

Men nu låter du nästan som en moderat?

– Nej, nej. Socialdemokratin ska svara för ett brett löntagarintresse. Ta lärare – tidigare hade lärarna en stark ställning i samhället. I dag har de litet beslutsinflytande, stressigt jobb, ska fixa allt själva, från kuratorsansvar till lärande.

– Och det är precis tvärtom jämfört med en moderat. De säger att vi alla har det så bra, alla kan bestämma själva, bara alla får mer pengar finns inga klasskillnader längre.

– När det gäller anställningsvillkoren har tjänstemän och arbetare mycket gemensamt. Det som gjorde Socialdemokraterna till ett samhällsbärande parti är att vår ideologi kan förena intressen hos den del av befolkningen som har sämre villkor med den delen som har det bättre.

Men du är bestämd på att det ska vara en kvinna som leder partiet?

– Vi ska inte börja med att diskvalificera alla män. Det jag menade var att jag känner en rädsla för att ”jaja, nu har vi prövat en kvinna, nu kör vi på som vanligt”. Vi måste söka brett bland både kvinnor och män och sedan ta den bästa personen.

Är du en kandidat?

– Nej. Jag är LO-ordförande. Jag har en viktig roll som den som suttit längst i verkställande utskottet nu sedan Mona lämnat. Min roll är att försöka verka som en enande kraft under de två år jag har kvar som ordförande.

Varför är valet av en socialdemokratisk partiledare alltid arrangerat som en sorts kröning på kongressen? Varför inte ställa två kandidater mot varandra?

– Visst kan två kandidater ställas mot varandra. Men det viktiga är att valberedningen har flera att välja mellan och sedan enas om att föreslå den som har mest stöd.

Hur ska ni hinna diskutera fram en ny politik?

– Det där är en mycket märklig diskussion. Senaste kongressen fattade beslut om mycket bra riktlinjer om näringslivspolitiken, om utbildning och så vidare. Den som blir vald ska stå för den politiken som är beslutad, inte börja om från början.

LO tappar medlemmar. Socialdemokraterna tappar både medlemmar och väljare. Hur mycket mer tål arbetarrörelsen?

– Det vi ser är inget tapp rakt över. Vi ser att ungdomar inte vill gå med i facket och där måste vi jobba hårdare. Men vi är ingen svag fackföreningsrörelse. De är vi som står för styrkan och kontinuiteten i arbetarrörelsen.

Är det just LO:s stabilitet som är den del av arbetarrörelsen som kritiseras för stelhet och att inte vara förändringsbenägen?

– LO:s styrka är att vi lyckats förena den manligt präglade delen av arbetslivet – industrin – med den kvinnligt präglade tjänstesektorn som dras med visstidsanställningar och låga löner. Det gör vi tack vare att vi har en struktur som man inte vänder på en dag. Det krävs många diskussioner och möten för att enas om en politik. Sedan måste vi arbeta för att få med fler unga aktiva medlemmar.

Ställer du också din plats till förfogande?

– Genom att en valberedning utses så kommer mitt och andras förtroende att prövas av kongressen. Det är väldigt naturligt, tycker jag.

Fakta

Wanja Lundby-Wedin och partiet

• Kollektivansluten 1971.
• Gick med på eget initiativ 1975.
• Satt i utbildningsnämnden i Stockholms läns landsting.
• Avgick från utbildningsnämnden i protest mot den socialdemokratiska regeringens stoppaket 1990.
• Ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott.

Sahlin och strejkstoppet

• Ingvar Carlssons regering lade 1990 fram ett krispaket med nedskärningar, stopp för löne- och prishöjningar och strejkförbud. Mona Sahlin, ny som arbetsmarknadsminister, fick presentera paketet. LO ställde sig bakom det, men några av förbunden var mycket kritiska. Paketet infördes aldrig.