Foto: Fredrik Sandberg Bild: Fredrik Sandberg

På Setra såg i Heby får skydd kosta pengar. Den högra bilden visar skyddet som omger sågen. Om någon öppnar grinden stoppas sågen automatiskt.

En roterande maskin på en fabrik saknar skydd. Därför finns det risk att den som arbetar med den kan skada fingrarna. Hur ska man förhindra detta? Genom att montera dit ett dyrt skydd – eller genom att lära arbetaren att vara försiktig?

Enligt forskaren Joel Rasmussen vid Örebro universitet läggs allt mer tonvikt vid den senare lösningen, att lägga ansvaret för arbetsmiljön på individen.

– Det är en nyliberal hållning att allt mer sätta individen i centrum, att lägga allt mer vikt vid hur de anställda beter sig, säger han.

I förra veckan la han fram sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap. För den har han granskat tre kemiska industrier och intervjuat 46 anställda på olika nivåer om hur arbetsmiljöarbetet hanteras.

– Hur hanterar man till exempel att en kemikalie är giftig? Fokuserar man på att de som arbetar med den ska ha skyddshandskar eller ser man till att ersätta den med en mindre farlig? Jag tycker mig se en våg av ett nytt synsätt med ett beteendebaserat säkerhetstänkande.

Han berättar om förkortningen BBS. På svenska står det för beteendebaserad säkerhet. I USA, där begreppet introducerades, står det för behaviour based safety.

– I USA finns det ett konsultföretag som specialiserat sig på BBS och som de senaste tio, tjugo åren sålt åtgärdspaket till 2 000 industrier i ett 50-tal länder. Konsulter är inte billiga men i många fall är de billigare än att till exempel bygga om en farlig industri, säger Joel Rasmussen.

Han berättar om en mellanchef som ansåg att en roterande maskin kunde vara utan skyddsutrustning – om de som arbetade med den ändrade sitt beteende.

Vid en annan intervju jämförs fabriken med en motorväg där ingen vettig människa får för sig att går rakt ut framför en bil. Detsamma gäller för farliga maskiner.

– Men det är ju så klart inte aktuellt att fotgängare ska gå omkring på motorvägar. Däremot måste människor kunna få röra sig på sin arbetsplats, säger Joel Rasmussen.