Låglönelandet Kina snart ett minne blott

En av alla kinesiska protester i år. Här mot företaget Foxconn, som bland annat tillverkar Iphone. Under sommaren tog minst tolv arbetare livet av sig genom att hoppa från fabrikstaket. Nu ska arbetstiderna kortas och lönerna dubblas.

Låglöneproduktionen i Kina är på väg mot sitt slut. Dagens unga arbetare är färre, bättre utbildade och ställer högre krav än tidigare. I år har de första organiserade strejkerna dragit över landet.

Den 12 juli upphörde Hondas produktion av bildelar i Foshan, södra Kina, då arbetarna började strejka för bättre lönevillkor. Trots hot om avsked återupptog de produktionen först efter tio dagar, och då Honda gått med på kraven om en löneförhöjning på nästan 50 procent.

Enligt statliga medier var detta strejk nummer 36 i Kina under perioden maj till juli i år. Och antalet har ökat ytterligare sedan dess, då andra arbetare på internet kunnat läsa om strejkernas framgångar.

Fackföreningar är fortfarande förbjudna. Strejkerna dras i stället igång av arbetare som har ledsnat på villkoren. De organiserar sig själva och gruppen utser en eller flera ledare som sköter de muntliga och skriftliga delarna av förhandlingarna.

Efter årtionden av snabb ekonomisk tillväxt är Kinas unga nu mer kräsna än någonsin, och utmanar bilden av den kinesiska arbetaren som kravlös och lättmanipulerad.

Li Lijun, 24, kom för ett drygt halvår sedan till Peking från provinsen Hebei, och arbetar vid en av huvudstadens många fastighetsbyråer. Men hon är missnöjd:

– Jag arbetar sex dagar i veckan och oftast även under min lediga dag. Lönen är inte tillräcklig och arbetet är ointressant.

Hon har ett kontrakt på två år, men överväger att bryta det och stanna hemma i Hebei då hon åker dit för att fira det kinesiska nyåret i februari.

– Jag har gått på universitet i tre år, och detta jobb har inte motsvarat mina förväntningar. Det finns bättre alternativ och jag överväger redan andra möjligheter.

De senaste årens statliga infrastrukturprojekt och boomande byggmarknad har skapat många arbeten också i fattigare provinser. Liksom Li Lijun är det därför många i familjebildningsålder som är tveksamma till dåliga jobb långt borta från hemmet.

Då arbetstillfällena blivit fler har Kinas unga, efter årtionden av enbarnspolitik, också blivit färre. Enligt prognoser kommer antalet kineser i åldersgruppen 11 till 29 minska ännu fortare efter 2011.

Utländska investeringar har tillsammans med en växande inhemsk ekonomi och en skiftande demografi alltså ändrat maktförhållandena på arbetsmarknaden i Kina.

Brittiska The Guardian skrev i augusti att lokala politiker i södra Kina diskuterade förslag som skulle ge arbetare laglig rätt att på demokratiskt vis välja representanter för kollektiv löneförhandling.

Situationen ställdes på sin spets vid företaget Foxconn, som tillverkar Apples produkter. Den nya generationen unga kineser stod inte ut med företagets hårda regler, och under sommaren tog minst tolv anställda sitt liv genom att hoppa från fabriksområdets tak. Nu kommer lönen mer än dubblas och arbetstiderna kortas.

Frågan är om låglöneproduktionen successivt kommer flyttas till länder som Vietnam och Indonesien, eller till Kinas fattigare inlandsprovinser. Men tiden då unga arbetare i Kinas större städer fritt kunde utnyttjas av privata arbetsgivare går mot sitt slut.

Joe Olsson