Att a-kassan blivit en så ljummen fråga i valrörelsen beror på att många tror att det främst är äldre och förmögna som inte längre är försäkrade, hävdar docent Anders Kjellberg vid Lunds universitet.

– Men i verkligheten är det främst låginkomsttagare som har fått ett försämrat skydd, säger han.

Det har varit oväntat tyst om a-kassan i valrörelsen.

Under mandatperioden gjorde den borgerliga alliansen a-kassan dyrare och kraven hårdare, vilket fick facket att ordna massprotester och demonstrationer. 
En vecka före valet lyser frågan dock med sin frånvaro.

Enligt docent Anders Kjellberg, på sociologiska institutionen i Lund, är bilden som nått ut att det mest är gamla och förmögna som inte längre omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.

Det är, enligt honom, en skev bild som till stor del bygger på uppgifter som presenterades i juni i år.

Det var den förra arbetsmarknadsministern, Sven-Otto Littorin, som hade beställt detaljerade data från Statistiska centralbyrån (SCB) över vilka som lämnat a-kassan. 
I juni var SCB färdig och den 16 samma månad gick nyhetsbyrån TT ut med en artikel där innebörden var att det mest var gamla och förmögna som ratat arbetslöshetsförsäkringen. Flera tidningar, däribland LO-Tidningen, publicerade artikeln.

Det är alldeles korrekt att många som lämnat försäkringen är äldre och förmögna. Samtidigt anser Anders Kjellberg att denna bild är missvisande.

För att få en helhetsbild av medlemsraset i a-kassan räcker det, enligt honom, inte med att bara undersöka vilka som lämnat a-kassan.

– Jag har även tittat vilka som har valt att inte gå med, säger han.

Då framträder ett annat resultat.

– Det är många ungdomar, till exempel inom hotell och restaurangbranschen, som inte längre går med i a-kassan.

– Låginkomsttagarna stod för så mycket som 60 procent av a-kassornas totala medlemsförlust under 2007 och 2008, säger Anders Kjellberg.

Som låginkomsttagare räknas de som tjänar mindre än 20 000 kronor i månaden. När Anders Kjellberg räknar med dem som avstod från att gå med i a-kassan finner han att också unga i hög grad valt bort försäkringen.

Inte mindre än 40 procent av a-kassornas totala medlemsförlust under 2007 och 2008 var personer mellan 16 och 34 år, visar hans rapport ”Vilka hoppade av a-kassan eller avstod från att gå med?”.

I gruppen medelålders, 35-54 år, var motsvarande siffra 32 procent medan de äldre, 55-64 år, utgjorde 28 procent av dem som föll bort från försäkringen.

Rapporten visar också att det är LO-förbundens a-kassor som drabbats hårdast av massflykten. Under åren 2007-2009 förlorade arbetarkassorna en dubbelt så stor andel av sina medlemmar som tjänstemannakassorna; 14 respektive 7 procent.

– Det beror på den ökande avgiftsskillnaden som den borgerliga regeringen införde, säger Anders Kjellberg.

Lägst a-kasseavgifter betalar de som är med i lärarnas och akademikernas a-kassor. Där var avgiften den 1 september i år 90 kronor i månaden. Mest betalar de som är med i LO-förbundet Musikernas a-kassa. Där var avgiften den 444 kronor i månaden.

Var tredje står utanför

I juni i år stod drygt 1,6 miljoner, var tredje person, i arbetskraften utanför a-kassan. I slutet av 2006 var motsvarande siffra drygt knappt 790 000, var sjätte person, i arbetskraften.