SE HELA LISTAN ÖVER TVIVELAKTIGA BOLAG LÄNGST NED PÅ DENNA SIDA!

Lång väg återstår innan placeringen av våra pensionspengar är helt igenom etiskt försvarbar, visar LO-Tidningens kartläggning av hur pensionsmiljarderna används.

AP-fonderna placerar fortfarande LO-medlemmarnas och andra svenskars pensionspengar i företag som beskylls för antifacklig verksamhet, för brott mot arbetstagares rättigheter, för att orsaka grova miljöskador, delta i produktion av kärnvapen och annat.

LO-Tidningen har utgått ifrån tre kriterier när vi kontrollerat de svenska AP-fondernas innehav. Dels de svartlistningar som världens enskilt största pensionsfond använder sig av, den norska pensionsfonden som byggs på Norges oljeinkomster, dels en lista som den danska organisationen Danwatch följde när den förra året specialgranskade danska storbankers aktieinnehav, och slutligen de svenska AP-fondernas etiska råds egen lista över företag som anses vara tvivelaktiga.

En del företag förekommer på alla tre listor men tas i sammanställningen här intill upp bara första gången de figurerar.

Genomgången visar att svenska pensionspengar vid årsskiftet var placerade i inte mindre än 26 företag som svartlistats eller förekommit i debatten runt oetisk verksamhet. Värdet av dessa placeringar är över elva miljarder kronor av svenska pensionssparares pengar.

Lägger man till investeringar i tobaksbolag, som norska pensionsfonden svartlistade under hösten 2009, tillkommer 14 bolag till ett värde av 5,5 miljarder kronor i AP-fondernas investeringar.

Bland placeringarna finns åtta företag som på ett eller annat sätt är inblandade i tillverkning av kärnvapen. 1,1 miljarder kronor hade AP-fonderna vid årsskiftet investerat i dessa kärnvapenföretag.

Första AP-fonden hade dessutom 16,3 miljoner kronor av svenskarnas pensionspengar i kinesiska Dongfeng Motor group, som har svartlistats av den norska pensionsfonden för att ha försett den burmesiska militärjuntan med vapen och militärt material.

Innehavet hade vid halvårsskiftet den 1 juli 2010 stigit till 21,2 miljoner kronor.

Första AP-fonden hade vid årsskiftet också 3,8 miljoner kronor i israeliska Elbit Systems, som levererar övervakningsmateriel till ockuperad palestinsk mark. Dessa innehav är dock numera avyttrade.

AP-fonderna har dessutom närmare en miljard kronor i den amerikanska livsmedelskedjan Wal-Mart som svartlistats av norska pensionsfonden på grund av ”grova eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter”.

Som LO-Tidningen tidigare har skrivit har Wal-Mart länge fört en medveten låglöne- och antifacklig strategi där man lagt ned butiker som försökt skapa fungerande fack. Alla företagets 4 000 butiker saknar därför fackliga organisationer.

Dessutom är Wal-Mart sedan länge engagerad i en långdragen rättsprocess i USA för olaga diskriminering av kvinnor.

AP-fonderna har vidare hela 2,7 miljarder kronor investerade i företag som enligt Norges pensionsfond är ansvariga för att orsaka ”grov miljöskada”.

Bland de företag som den danska organisationen Danwatch granskat utmärker sig Exxon Mobil bland svenska AP-fondernas innehav. 2003 utsåg Greenpeace Exxon Mobil till klimatets fiende nummer 1.

Exxon Mobil har också anklagats för samröre med den indonesiska militären, något som just nu utreds av en amerikansk domstol.

Så sent som i maj 2010 placerade den största amerikanska intresseorganisationen mot sexuell diskriminering (HRC) Exxon Mobil på delad sista plats av 590 granskade företag. Detta efter att aktieägarna liksom vid flera tidigare tillfällen har röstat nej till att likställahetero- och homosexuellas rättigheter inom företaget.

Vid årsskiftet hade AP-fonderna den enorma summan 3,2 miljarder kronor av svenska pensionssparares pengar placerad i detta bolag.

Drygt två miljarder kronor är också investerade i Chevron, vars arbete i Ecuador starkt har ifrågasatts både ur miljö-, hälso- och socialt etiskt hänseende.

Thales SA, som AP-fonderna vid årsskiftet hade 33 miljoner kronor i, har under våren tagits bort från etiska rådets lista sedan det fått garantier från Thales att företaget inte längre är delaktigt i tillverkning av klusterbomber.

Etiska rådet fortsätter dock sina samtal med företaget Incitec Pivot som anklagas för att, mot internationell rätt, bryta fosfor i Västsahara, som sedan 1975 ockuperas av Marocko.

Samtal förs också med företaget Toyota Motor Corp, som anklagas för antifacklig verksamhet.

Medan dialogen pågår är det fritt fram för AP-fonderna att placera i företaget. En knapp miljard kronor fanns vid årsskiftet i Toyota Motor Corp av svenska statens pensionspengar, alltså trots att etikrådet samtidigt diskuterar företagets antifackliga verksamhet.