Regeringens försök att tvinga sjuka att börja jobba genom att dra in deras ersättning fungerar nästan aldrig. Det visar en granskning från Arbetsförmedlingen. Endast 2,6 procent av de utförsäkrade har fått reguljära jobb efter fem månader.

Arbetsförmedlingen har studerat vad som hände med de 14 401 personer som fick lämna sjukförsäkringen vid årsskiftet då nya regler trädde i kraft.

Två tredjedelar av dem var kvinnor. Medelåldern var 47 år och psykiska diagnoser (43 procent) samt sjukdomar i rörelseorganen (31 procent) dominerade.

Den övervägande majoriteten var född i Sverige.

Tanken var att dessa skulle bli mer villiga att ta ett jobb när de fick svårare att försörja sig och nästan alla skrevs in på Arbetsförmedlingen.

Men siffrorna är nedslående.

Bara 1 846 har lyckats få ett arbete. Och av dessa har 370 personer, eller 2,6 procent, fått reguljärt arbete utan någon form av anställningsstöd.

Av dessa 370 har dessutom bara en liten del fått tillsvidarejobb: Resten uppvisar en brokig flora av timanställningar, deltider och tillfälliga påhugg.

Omkring hälften av alla undersökta finns kvar i arbetsmarknadspolitiska program. Många lever på socialbidrag och nästan hälften har ansökt om att få sjuk- eller rehabiliteringsersättning igen, vilket de har rätt till efter tre månader utanför sjukförsäkringen.

Redan i våras kom en utvärdering från Försäkringskassan. Även den visade att bara några få procent har fått reguljärt arbete.

– Det är utmärkt att skapa incitament för att jobba, men här har man utgått från att det är slapphet som gör att de med psykisk sjukdom ibland inte kan jobba, säger Kjell Broström på Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).

Det behövs andra positiva drivkrafter, anser han, som att få pröva på jobb med bibehållet sjukbidrag och att få en ordentlig individuell utredning om arbetsförmågan.

För dem som redan befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden leder de nya reglerna bara till en ännu större ohälsa.

– Det kommer att leva i ännu större social och psykisk misär, för det här är ingen hjälpsökande grupp, säger Kjell Broström.

– Och även om det finns incitament för individen att jobba så finns det ju inte så mycket tryck på arbetsgivaren att anställa. Fortfarande är det väldigt svårt att få jobb om du har haft en psykisk sjukdom.

Inte heller de med sjukdomar i rörelseorganen har fått jobb genom större ekonomisk press.

Här finns också tydliga klasskillnader.

I den stora kartläggning som LO:s dåvarande välfärdsutredare Sven Nelander 2004 gjorde i rapporten Ohälsans trappa framgår att problem med rörelseorgan med svåra eller mycket svåra besvär är fem gånger vanligare bland kvinnliga arbetare än bland manliga högre tjänstemän.

Värk i skuldror, nacke eller axlar har också ökat kraftigt alltsedan slutet av 1980-talet.

– Rapporten visar att kedjan av rehabilitering inte fungerar, säger Hotell- och restaurangfackets tredje ordförande Malin Ackholt.

De nya reglerna är otydliga, anser hon, och de har genomförts för snabbt.

– Ekonomiska straff och sanktioner gör inte människor friskare, säger Malin Ackholt.

Fakta

Sjuka utan sjukersättning
• Sedan 1 januari 2010 har en del sjuka inte längre rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Det gäller dem som haft förlängd sjukpenning i 550 dagar eller tidsbegränsad sjukersättning under 18 månader med stöd av övergångsbestämmelser och som inte har särskilda skäl att få behålla sin ersättning. Tanken är att arbetsförmedlingen ska försöka hitta jobb åt dem.
•Arbetsförmedlingens rapport är en uppföljning efter fem månader av vad som hände med de 14 401 personer som utförsäkrades vid nyår och som inte hade särskilda skäl för fortsatt ersättning.