Avslagen från försäkringskassan har ökat dramatiskt de senaste åren. Enligt LO-TCO Rättskydd innebär det ett stort och onödigt lidande för de sjuka och är ofta en ren samhällsekonomisk förlust.

Rehabiliteringskedjan har nu varit i gång i två år. Regeringens tanke är att hårdare regler för sjukpenning och sjukersättning får folk i arbete.

Praktiskt har det inneburit att många människor farit väldigt illa, många av dem i livets slutskede, enligt LO-TCO Rättsskydd.

– Inställningen är att dessa människor kan jobba, men att de behöver en piska för att ta sig ut i arbete. Vi vet att det inte är så, säger Mattias af Malmborg på LO-TCO Rättsskydd.

– De allra, allra flesta av våra ärenden gäller människor som vill jobba men som är för sjuka för att göra det.

Han menar att talet om att folk ”överutnyttjar” försäkringssystemet är en åsikt som helt saknar vetenskaplig grund.

Att folk nu får avslag oftare – trots att sjukdomsbegreppet inte har ändrats i lagen – beror i stället på annorlunda bedömning från försäkringskassan.

Kassans handläggare hämtar inte in tillräckligt mycket kompletterande uppgifter, de ser inte till personernas sjukhistorik och motiverar sina avslag med svepande intetsägande formuleringar.

Och exemplen på folk som farit illa är många.

En multisjuk 55-årig kvinna drabbades av kronisk, morfinbehandlad smärta efter att ha gått igenom en komplicerad ryggoperation. Hon led även av kroniska diaréer och avföringsinkontinens och hade stora svårigheter att gå.
Försäkringskassans bedömning var att hon kunde jobba heltid från hemmet och avslog därmed all ersättning.

– Sådan svepande formuleringar kan man inte ha. Vi undrar vilket jobb de menar, men Försäkringskassan preciserar sig inte mer än så.

En man väntade på en operation i händerna och hade tid för operation tre månader senare. Efteråt bedömdes han bli helt frisk.
Försäkringskassan avslog sjukskrivning under dessa tre månader och ansåg att han under tiden skulle ta ett jobb där han inte behövde använda sina händer. Motiveringen var att ”det finns folk utan vare sig ben eller armar som ändå jobbar”.

Efter en olycka med flera frakturer på armar, skuldror och handleder hade en 55-årig kvinna kommit tillbaka till jobbet på 50 procent.

Försäkringskassan avslog ersättning för övriga 50 procent med hänvisning till att hon skulle klara ett jobb där hon inte behövde använda armar, skuldror och handleder.

– Målet är inte avgjort ännu, eftersom de här målen tar väldigt lång tid, men under tiden har hon tvingats sälja sitt arvegods och flytta in i en pytteliten lägenhet för att klara sig, säger Evalena Ödman.

Många bedömningar är direkt samhällsekonomiskt negativa, enligt LO-TCO Rättsskydd.

Mattias af Malmborg berättar om en 59-årig kvinna med komplicerade frakturer i skuldran som orkade jobba måndag – tisdag och torsdag – fredag, om hon fick ta igen sig på onsdagen.

Försäkringskassan avslog hennes ersättning på de sista 20 procenten med hänvisning till att hon kunde säga upp sig och ta ett annat arbete där hon kunde jobba heltid.

Mattias af Malmborg menar att det inte finns någon realistisk grund för att hon skulle få ett annat arbete. Alternativet skulle i stället bli att hon gick ut i arbetslöshet, något som inte förbättrar samhällsekonomin.

En svårt cancersjuk kvinna med metastaser i lungorna kunde ändå jobba på halvtid. Försäkringskassan avslog ersättning för de ytterligare 50 procenten med hänvisning till att hon enligt läkarutlåtandena höll humöret uppe trots sin svåra sjukdom och att hon därför kunde jobba mer.

Målet är ännu inte avgjort. Kvinnan har hunnit avlida.

Fler exempel på samhällsekonomiskt negativa avslag från försäkringskassan gäller den så kallade nollklassningen, det vill säga när en person hamnar på noll kronor i sjukpenninggrundande inkomst, vilket gör att även den inkomstbaserade delen av a-kassan blir noll kronor.

Flera uppmärksammade fall gäller människor som kommit någon enstaka dag för sent till arbetsförmedlingen efter ett sjukdomsfall och därför blivit av med sin ersättning.

Nollklassningen ser Mattias af Malmborg som det ”ultimata utanförskapet” och något som inte är samhällsekonomiskt effektivt.

– En kvinna var redan inskriven på arbetsförmedlingen när hon blev av med sin sjukpenning.

Hon överklagade försäkringskassans beslut vilket fick till följd att kassan nollklassade henne så att hon inte heller fick någon a-kassa.

Motiveringen var att hon inte stod till arbetsmarknadens förfogande i och med att hon överklagat försäkringskassans beslut.

– För mig är det omöjligt att se vad det skulle finnas för samhällsekonomisk vinst i ett sådant beslut, säger Mattias af Malmborg.