En ohelig allians mellan socialdemokrater och konservativa öppnar för en europeisk reglering av finansmarknaden. Utanför står liberalerna, både i EU-parlamentet och i Sverige.

Enligt ett förslag från EU-parlamentets ekonomiutskott ska nya regler gälla för alla finansföretag i Europa. Kraven ligger på en nivå som många finansbolag redan i dag lever upp till.

Ändå har debatten skruvats upp i ett väldigt högt tonläge.

Motsättningarna handlar främst om de riskkapitalbolag som är baserade på Caymanöarna och i andra skatteparadis.

För att dessa ska få verka på den europeiska marknaden måste de, enligt förslaget, i fortsättningen följa vissa minimiregler, bland annat om insyn.

Det är här liberalerna sätter sig till motvärn.

Argumentationen är att de nya reglerna gör det mindre attraktivt för dem att verka på den europeiska marknaden.

I första hand handlar det dock inte om pengar som kommer från andra länder. Det är nämligen vanligt att europeiska investerare satsar sina pengar i riskkapitalbolag i skatteparadis, som i sin tur investerar tillbaka pengarna i Europa.

Genom att gå via ett konto på Caymanöarna eller på Jersey slipper kapitalägarna EU-ländernas skattelagstiftning.

Liberalerna, inklusive Folkpartiet i Sverige, är rädda för att de nya reglerna ska dränera Europa på investeringspengar, eftersom riskkapitalbolag som inte tillåts investera i Europa ändå får marknadsföra sina fonder här.

– Investerarna kommer att fly från Europa och investera där det är enklare, säger Liberalernas talesman i ekonomiutskottet, tysken Wolf Klinz.

– Dessutom ska riskkapitalbolagen tvingas publicera sina strategiska mål och affärsplaner. Det blir ytterligare en stor konkurrensnackdel gentemot riskkapitalbolag utanför EU.

Majoriteten anser dock att det just är poängen med en reglering, att den ska hindra europeiska likväl som andra investerare att undkomma regleringarna genom att ta vägen via skatteparadis.

– Det finns verkligen ingen anledning att ta upp stora näsduken och gråta över de stackars riskkapitalbolagen. Det handlar inte om att hindra investeringar utan om att undvika risker, säger Socialdemokraternas talesman Robert Goebbels från Luxemburg.

– Det är väl dokumenterat hur finansfonder drog ned Lehman Brothers i konkurs och inledde finanskrisen, säger han.

Gränsen för att omfattas av reglerna är att varje förvaltare måste ha fonder till ett värde av minst 100 miljoner euro, det vill säga bortåt en miljard kronor.

Det kan tyckas mycket, men dagens riskkapitalbolag är stora. KKR och EQT, två av de riskkapitalbolag inom Vårdsverige som nämndes i förra numret av LO-Tidningen, har investeringar på totalt 386 respektive 130 miljarder kronor.

Båda är placerade i skatteparadis.

En annan tvistefråga står mellan EU-parlamentet och EU:s ministerråd.

Parlamentsutskottet vill ha samma regler för alla EU-länder.

Ministerrådet vill att varje land var för sig ska kunna besluta om regleringar, något som parlamentsutskottets vice ordförande José Manuel García-Margallo y Marfil ser som fel väg.

– Det är ingen mening att införa nya regler om det finns 27 olika sätt att driva dessa nya regler, säger han.

Parlamentet och rådet har nu sommaren på sig att förhandla sig fram till en gemensam ståndpunkt. De måste vara överens för att nya regler ska kunna införas.

Skärpta krav

Efter finanskrisen krävde många politiker ökad kontroll av finansmarknaden för att få ned riskerna för hela finanssystemet. G20-mötet i Pittsburgh i september 2009 lade upp riktlinjer för ett sådant kontrollsystem och både USA och EU är på väg att införa dem. Inom EU-parlamentet finns en majoritet för grundläggande krav:
• Finansbolagen  ska öppna för en viss insyn.
• Bolagen får inte underskrida en viss miniminivå på kapital.
• Ett grundläggande riskhanteringssystem ska införas i bolagen.
• Överenskommelser om skatteväxling med aktuella skatteparadis måste göras.
• Parlamentet vill att marknaden själv ska bygga upp fonder för att kunna köpa ut banker och finansinstitut som går dåligt.
• Kraven ska gälla alla finansbolag som vill verka på den europeiska marknaden.