Enligt ett lagförslag kan den som är ny på jobbet få vänta ett halvår på att söka en facklig kurs. Något man kan göra från dag ett i dagsläget. Bilden är från arbetarrörelsens folkhögskola Brunnsvik i Dalarna.
 

Nyanställda som vill gå facklig kurs måste vänta ett halvår. Lagförslaget urholkar de anställdas rättigheter, tycker LO:s Maria Stenberg.

Regeringen vill förenkla flera lagar som gäller de anställdas rätt till ledighet. Ett förslag är att slå ihop studieledighetslagen med lagen om invandrares rätt till ledighet för svenskundervisning, vilket innebär flera förändringar för fackmedlemmar.

I dag kan en nyanställd gå kurs hos facket från dag ett. Regeringens förslag innebär att den som vill gå en facklig utbildning först måste jobba i sex månader. Det är ”en trygghet för arbetsgivaren som kan räkna med att en nyanställd inte genast begär ledigt”, står det i förslaget.

Maria Stenberg är ordförande i LO-distriktet i Norrbotten och samtidigt riksdagsledamot (S). Hon tycker att studieledighetslagen redan i dag är för svag.

– Anställdas rätt att gå en facklig utbildning borde stärkas, i stället för att försämras. Om förslaget blir verklighet får arbetsgivare stöd i lagen för att krångla och försvåra, säger hon.

Upp till den anställde
Hanna Björknäs, departementssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, håller inte med om att fackmedlemmar som inte har gått kurs saknar kunskap om sina fackliga rättigheter.

– Information om facket får man som nyanställd ändå, utan att behöva vara borta en hel arbetsdag. Skyddsombud och förtroendevalda ska fortfarande ha rätt till utbildning enligt arbetsmiljö- och förtroendemannalagen, säger hon.

Lagförslaget innebär också att en arbetsgivare som säger nej till en ledighetsansökan ska få en månad på sig att prata med arbetstagaren. Samtidigt måste facket inte längre meddelas. Det blir upp till den anställda själv att göra.

– En månad kan verka som lång tid, men det är också bra att arbetsgivaren inte tar ett förhastat beslut. Kanske går det att bevilja ledigheten ändå om man får tid att planera, säger Hanna Björknäs.

Utsatta drabbas
Maria Stenberg säger att man inom LO är oroade över utvecklingen, när allt fler saknar trygga anställningar. Och att lagändringen, om den blir verklighet, slår ännu hårdare mot en grupp som redan har otrygga villkor.

Också inom Seko oroas medlemmarna över försämrade studiemöjligheter. Camilla Hjelm är studieansvarig på Sekos klubb Posten i Göteborg. Hon tycker att LO kan göra mer för att informera medlemmarna om vad förslaget skulle innebära.

­– Medlemmarna är inte likgiltiga, utan de saknar kunskap. Det är viktigt att debattera frågan, men det går ju inte när det är helt tyst, säger hon.

Om förslaget godkänns av riksdagen börjar de nya lagarna att gälla från augusti.

FAKTA / Så ser lagen ut i dag
§ Lag om arbetstagares rätt till ledighet, studieledighetslagen, drevs fram av LO och TCO 1975.
§ Anställda har rätt till behövlig ledighet och de har stor frihet att välja vad de vill studera. Arbetsgivaren får inte kräva betyg eller examensintyg.
§ Fristen för att söka ledighet för fackliga studier är i dag 14 dagar och kan sökas från första anställningsdagen.
§ För övriga studier ska man ha varit anställd sex månader eller sammanlagt tolv månader de senaste två åren.