Det svenska facket tappar mark i rask takt. För 15 år sedan, i samband med 1990-talskrisen var en rekordstor del, 85 procent, av alla anställda med i ett fackförbund. Förra året var siffran nere i 71 procent. På bara två år, från 2006 till 2008, har organisationsgraden rasat med 6 procentenheter.


 
Anders Kjellberg  
   

– Att det blivit så dyrt att vara med i a-kassan är huvudorsaken till minskningen, säger Anders Kjellberg, arbetslivsforskare vid Lunds universitet som tagit fram siffrorna.

Han har följt den fackliga utvecklingen i Sverige under lång tid, och säger att medlemsraset är historiskt. Organisationsgraden har inte sjunkit så snabbt på 100 år. I vanliga fall brukar facket få fler medlemmar i kristider, men som LO-Tidningen tidigare berättat fortsätter medlemsraset i LO-förbunden även i år.

– Det här kan bli den första lågkonjunkturen sedan 20-talet då facket inte växer, säger Anders Kjellberg.

Andelen som är med i facket varierar kraftigt mellan olika yrkesgrupper och sektorer på arbetsmarknaden. I den privata tjänstesektorn är bara 57 procent av arbetarna med i facket, ett tapp med 8 procentenheter på två år.

Mindre tapp i industrin
Tillverkningsindustrin har tappat betydligt mindre. Där är 83 procent av arbetarna fortfarande med i facket. 

– Det är inom grupper med låg lön och många tidsbegränsade anställningar, som facket ställning är svagast. Så har det alltid varit, men det blir ännu tydligare då det också är dessa grupper som drabbats hårdast av de höjda a-kasseavgifterna, säger Anders Kjellberg.

Det förklarar varför LO-förbunden drabbats hårdast av medlemsraset. Men även bland tjänstemännen tappar facket mark. Andelen fackmedlemmar bland tjänstemännen har minskat med 5 procentenheter sedan 2006 och låg förra året på 72 procent.

Arbetsgivarna organiserar sig
Samtidigt som facken gått kräftgång har arbetsgivarorganisationerna växt sig starkare. 2008 hade 85 procent av alla anställda en arbetsgivare som var med i en arbetsgivarorganisation. Inom privat sektor är arbetsgivarnas organisationsgrad 80 procent medan den fackliga endast är 65 procent.

Även om det påverkar styrkeförhållanden mellan parterna finns det stora fördelar för facket att arbetsgivarna är starka.

– Det innebär att kollektivavtalen behåller sin starka ställning, eftersom alla företag som går med i arbetsgivarorganisationerna blir bundna av avtalen, säger Anders Kjellberg.

Allvarligt på sikt
På sikt är det dock ett allvarligt problem om medlemsraset i facken fortsätter. Den svenska modellen där kollektivavtal reglerar arbetsmarknaden kan komma att bli hotad på de delar av arbetsmarknaden där facket är svagast.

– Det som kan hända är att vi hamnar i en situation där det uppstår luckor i modellen, vissa sektorer och branscher där kollektivavtal inte gäller, säger han.

 

Fotnot: Med organisationsgrad menas här andelen anställda mellan 16 och 64 år som är med i facket. Arbetslösa och förtidspensionärer räknas inte in och inte heller heltidsstuderande som arbetar på sidan om studierna.

 

 

FAKTA / Facklig organisationsgrad för löntagare (angivet i procent)

 

2006

 

2008

 

Förändring

(procentenheter)

Tillverkningsindustri 83 79 -4
Byggverksamhet 80 72 -8
Parti- och detaljhandel 63 57 -6
Övrig privat service 66 60 -6
Summa privat sektor 71 65 -6
Offentlig sektor 88 84 -4
Totalt 77 71 -6

Källa: Anders Kjellberg, docent i sociologi vid Lunds universitet

 

Läs också: Artikeln "TCO-basen manar till självkritik" 2009-08-18

Läs också: Artikeln "Sverige inte längre ensamt i topp" 2009-08-18