En dag räckte för att se elevernas totala utanförskap – och för att upptäcka mitt eget innanförskap.

– Att vara innanför är så mycket mer än en ordnad tillvaro med jobb: tillgången till språket, kunskapen om det svenska samhällets normer och värderingar…

Jytte Lindborg, rektor på Hermodsdalsskolan i Malmö, sitter i ett kalt mötesrum på skolan och talar med en energi som tar andan ur lyssnaren. Gång på gång kommer LO-Tidningens reporter på sig med att luta kraftigt bakåt i stolen, som bakåtpressad av ett starkt vinddrag.

Dagen innan har politikerna beslutat att Hermodsdalsskolans högstadium, som första skola någonsin, ska läggas ner på grund av ordningsproblem. Och skolans rektor, som kritiserar beslutet, befinner sig i en medial storm. Före LO-Tidningen har danska och holländska tidningar intervjuat Jytte Lindborg, efter oss står Radio Malmöhus på tur.

Normalläge: kaos
När Jytte Lindborg kom i januari 2005 fann hon en skola i kaos. Allt hade upphört att fungera, från undervisning och elevinflytande till administration och vaktmästeri.

– Det var hårda tag. Eleverna illvrålade rakt ut, nyårsraketer smällde i rasthallen, fönster krossades ständigt. Elever gick in och ut ur klassrummen helt obekymrade om lärarens försök att undervisa. Ingen reagerade. Det här hade blivit normalt.

Skolverkets inspektion i september samma år uppmärksammade att yngre elever är rädda, att ”kroppsnära konflikter” är vanliga och att ”personalen berättar om normlöshet, maffiastämning och ghettomentalitet”. Från detta bottenläge har Jytte Lindborg försökt att få Hermodsdalsskolan på rätt kurs. Det är en kamp på flera fronter samtidigt. Hon har drivit fram förbättringar i lokalerna och sett till att de mindre eleverna har skiljts från högstadiet. 20 av de mest störande eleverna, samtliga pojkar, har flyttats ut.

Skolan har numera ett aktivt och engagerat elevråd. Kompetensutveckling har kommit igång för all personal, även på vaktmästeri och administration. Den handlar inte minst om svenska som andraspråk: 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund, och också de få svenska eleverna talar bruten svenska.

Krävs tid
För sitt engagemang fick Jytte Lindborg nyligen Rektorsakademiens pris, en ära hon vill dela med elever och personal på skolan. Hon känner att hon har dem med sig.

Ännu är det för tidigt att tala om trendbrott. Ännu är bränder, hot och fönsterkross en del av vardagen. Fortfarande skapar Hermodsdalsskolan tidningsrubriker minst en dag i veckan, med pistolhot mot en lärare som den senaste månadens toppnotering. Att vända utvecklingen i en skola med 550 elever tar minst fem år, bedömer Jytte Lindborg.

– Men vi som jobbar här anar en ny utveckling. Att lägga ner högstadiet nu, när så mycket arbete och pengar redan har lagts ner, är resursslöseri. Jag är djupt imponerad av den kraft eleverna har samlat ihop till försvar för sin skola.

Rätt eller fel, denna torsdag är nedläggningsbeslutet ett faktum. Men den viktigaste frågan återstår: Hur kunde en hel skola haverera så? På bara fyra år, från år 2000 till 2004, sjönk den andel av eleverna som lämnade Hermodsdal med behörighet till gymnasiet från drygt 70 till 49 procent. Det är en förfärande siffra.

Jytte Lindborgs förklaring handlar om utanförskap. Fosie, ett område med åttavåningshus som sluter sig som en hästsko runt Hermodsdalsskolan, hade 15 procent invandrare i början av 1990-talet, och många av dem hade bott länge i Sverige. I dag har 95 procent av befolkningen utländsk bakgrund. De som är någorlunda etablerade i samhället flyttar från Fosie, där de sociala problemen har vuxit.

– Den sociala situationen har fostrat en hel generation som inte klarar det mest grundläggande, säger Jytte Lindborg. Som att äta middag hemma hos någon.

Fattigt språk leder till krock
– En elev som vill ge mig en komplimang säger inte ”vad du är fin i dag”, utan ”å vad du är sexig”. Inte för att utmana, utan för att hon inte förstår skillnaden, och för att hon inte har några andra ord.

– När vi ordnade en bal tömde eleverna läsken direkt, innan festen hade börjat. Svinaktigt, kan man tycka. Men då vi förklarade vad de gjort för fel förstod de. Ingen hade sagt till dem hur man gör.

När eleverna saknar det svenska samhällets föreställningar om vad som är normalt och rätt är utanförskapet större än omgivningen kan ana, resonerar Jytte Lindborg. Lärare och skolledning har diskuterat att ställa in all vanlig undervisning under ett par månader och bara tala med eleverna om normer.

– Men skolan ensam klarar inte detta, säger Jytte Lindborg. Att tala om situationen på Hermodsdalsskolan som ett skolproblem är fel. Det är ett samhällsproblem.

FAKTA: Jytte Lindborg
Ålder: 48 till hösten.
Bor: Villa i Bunkeflostrand, precis intill Öresundsbron.
Fritid: Familjen, teater, konserter, en god bok.
Senast lästa bok: Doft av hämnd av Mikael Bergstrand (journalist och krönikör på Sydsvenska Dagbladet).
Motto: När det gäller barn och ungdomar är det aldrig för sent.
Dold talang: Att sjunga. ”Sången hjälper till att rensa en överbelastad själ.”